tisdag, april 11, 2006

Rapport från New York 1


En januarikväll är jag plötsligt tillbaka i Central Park igen. Det är inte kallt men fukten äter sig igenom kläderna. Det prasslar i buskarna. Ekorrarna är jättelika och ställer sig bara några centimeter ifrån mig.

Det är fjorton år och två torn sedan jag var i New York senast men det mesta är sig likt. Hotell Plazas fasad reser sig fortfarande över träden som Dovers vita klippor. Manhattans träd är fortfarande vackra, till och med när de står nakna på vintern. De riktigt rika bor fortfarande utmed Park Avenu. I deras portgångar står som vanligt uniformerade portvakter och deras foajeer är möblerade med exlusiva skinnsoffor, soffbord av mörkt ädelträ och vaser med blommor. De riktigt fattiga ligger i kartonger vid något varmluftsutsläpp.

Första gången jag besökte New York var på sommaren 1979. Det var ett hastigt beslut och jag har aldrig ångrat det även om det gjorde slut pa alla mina besparingar. Hettan och fukten var kväljande. I hamnen hade en otäck skäggig gubbe dimpt ner från yttre rymden och jag hade just fyllt åtta år.

Om han kommit för att förstöra eller förslava stan minns jag inte men lyckligtvis blev gubben stoppad av de muterade superhjältarna i Fantastiska Fyran. De bor i en egen skyskrapa på Manhattan: The Baxter Building (De kommer snart som film). Ibland svingar deras kompis Spindelmanen förbi och hjälper dem att rädda världen. Hur de satte stopp for den onde gubben vet jag inte för jag köpte inte nästa nummer av deras serietidning.

New York är stan vi alla varit i hundratals eller tusentals gånger även om vi inte satt vår fot där. Ingen annan stad har använts så ofta som bakgrund till filmer och annan poppulärkultur. Och New York är sig lik från filmerna: ångan ryker ur gatbrunnarna, taxichafförerna är nästan alla indier (fast de kör som parisare) och cykelbuden riskerar sina liv för att leverera viktiga papperslappar till viktiga personer.

Ända sedan King Kong härjade på Manhattan har stan rutinmässigt hotats av undergång i filmer och serietidningar. Rymdvarelser, terrorister, ryssar, spöken, muterade superskurkar och monster köar alla för att få krossa stan. Dessutom drabbas Manhattan regelbundet av meteoriter, istid, vulkanutbrott och inom kort är det säkert premiär för en tsunami.

Numera är skäggiga gubbar som kommer för att krossa New York inte längre bara en fantasi: attacken den 11\ 9 lämnade New York som en jätte utan framtänder. Bin Laden hatar säkert allt amerikanskt men förstörelsen av World Trade Center var helt i Hollywoods stil. Pentagon tar numera också hjälp av Hollywoods genier för att förutse hur kommande terroristattacker kan se ut. New York är som på film men film är också som New York. Det går inte att tänka Amerika i allmänhet och New York i synnerhet utan film.

Under ytan finns en del skillnader. I filmer och TV serier ser man aldrig att amerikanerna är flitiga kyrkobesökare. New Yorks 41 000 poliser har det inte alls så tufft som man kan tro. Nittiofem procent av dem går faktiskt i pension utan att någonsin avfyrat sin pistol och förra året sköt de bara elva misstänkta, vilket är färre människor än som går åt i en typisk Hollywoodfilm.

Men det är ytan man ser och att promenera på Manhattan är som att röra sig i en tredimensionell film. Idag bidrar till och med det udda vädret till att göra New York en smula overkligt. Himlen hotar att falla ner över stan. Större delen av skyskraporna försvinner i en tät dimma som hänger ner från hustaken som sockervadd och ett ögonblick skymtar jag King Kong uppe på Empire State Building.

Inga kommentarer: