tisdag, juli 11, 2006

Den sjuka sjukvårdsdebatten


Boken “Den sjuka vården” har en lika enkel som välbekant tes: svensk sjukvård är ineffektiv men det finns förebilder i USA. Antalet läkare har till exempel ökat från 8 511 1975 till 24 233 nu, skriver man. Samtidigt tar man bara emot hälften så många patienter. Svenska läkare har lägst antal patienter av alla OECD länder (903 mot ett medelvärde på 2167). På vilket sätt antalet patientbesök per läkare skulle säga något om vårdens effektivitet är dock höjt i dunkel.

Författarna säger sig vilja analysera sjukvården på samma sätt som ett företag. Även om man skulle godta denna metod - att vården skulle vara lika enkel att bedöma som löpande bandet i en konservfabrik - så håller inte boken måttet. Författarna presenterar uppgifter också om svensk sjukvård som kan förefalla märklig i sig men tiger om att fenomenen är minst lika stora på andra håll i världen. Sverige har till exempel inte mer sjukvårdspersonal än många andra industrialiserade länder. Ett annat fenomen man upptäckt är att det inte finns ett samband mellan antalet läkare i svenska län och vårdbehovet. Detta förklarar man med “att den svensk sjukvården saknar effektiv styrning och ledning“. Ändå borde det inte vara okänt för författarna att läkare över hela jorden inte dras till sjukdomar utan tenderar att samlas i rika metropoler med relativt frisk befolkning (Med Kuba möjligtvis som undantag). I Bryssel finns till exempel sju läkare per tusen invånare men i Limburg finns det bara 2,7 för att ta ett extremt exempel från Belgien.



Det mest imponerande av allt är de fyra författarnas oförmåga att skilja elementära begrepp som produktivitet och effektivitet åt. Om man verkligen velat undersöka hur väl “personalens tid” används borde man rimligtvis presentera siffror på hur många patienter per arbetad timme läkarna tar emot i stället för att ange patientbesök per läkare.

Framförallt som svenska läkare, enligt boken i alla fall, bara arbetar 40 timmar i veckan mot 55-64 timmar i de flesta andra OECD länder.
“Den sjuka vården” skull kunna användas som ett exempel på hur man inte ska göra på en grundkurs i statistik. Boken avslöjar egentligen bara hur sjuk och dogmatisk debatten om vården ofta är.

De ökade sjukvårdskostnaderna är inte beroende av om sjukvården organiseras på svenskt eller amerikanskt vis. Det finns inte ens ett klart samband mellan folkhälsa och sjukvårdskostnader. Det finns amerikanska beräkningar, som Folkhälsoinstitutet presenterat, som tyder på att bara fem av de tjugofem åren medellivslängden ökat med sedan 1900-talets början beror på bättre sjukvård och medicin. Resten kan vi tacka bättre mat och hygien för. Det enda som är lätt att belägga är att sjukvårdskostnaderna har en tendens att stiga i takt med BNP.

Den sjuka vården En granskning av hur sjukvårdens resurser används.
Stefan Fölster, Olof Hallström, Anders Morin, Monica Renstig
Ekerlids förlag

Inga kommentarer: