onsdag, september 27, 2006

Mata inte de hemlösa


I Nice och andra franska städer har borgmästare länge försökt förbjuda tiggeri. Mannen som sitter intill bankomaten i gamla stan och tigger, kvinnan som brukar sova i entrén till Louis Vuittonbutiken, gubben som suttit vid bokhandeln under arkaderna vid Place Massena i åratal och hoppas på några mynt: alla är egentligen en påminnelse om luckorna i det franska välfärdssystemet. De passar inte heller in i stans glamorösa image.

Att högern vill ha bort det fysiska beviset på den misären är kanske inte konstigt. Att hela tiden mötas av blickar och utsträckta händer är påfrestande, även om jag aldrig som i Sverige, sett någon som tigger bli utskälld. "I Sverige behöver man inte tigga, i Sverige går man till socialen."

Men i Frankrike räcker socialbidraget bara till hyra eller mat, och i USA är de numera tidsbegränsade. I Las Vegas, där antalet hemlösa fördubblats de senaste tio åren, (till 12 000) har de lokala myndigheterna gått längre än de franska borgmästarna kan drömma om och fått igenom en bestämmelse om att man inte får ge de "fattiga" mat i parker. I Orlando måste den som vill ge mat till mer än 25 personer köpa ett tillstånd som berättigar till att göra det två gånger om året. I Dallas är det förbjudet att ge hemlösa mat utanför angivna platser. De hemlösa skräpar ner, heter det. I Nice verkar de däremot nästan blivit en del av sopåtervinningen. Fattiga rumäner går systematiskt igenom olåsta soprum. De plockar upp saker de kan sälja och annat de kan äta. Tredje världen har kommit till världens rikaste städer: det kallas globalisering.

Inga kommentarer: