torsdag, november 23, 2006

Den skandinaviska modellens återkomst



Intresset för den svenska modellen ute i Europa minskade under nittiotalet i takt med att arbetslösheten steg. Nu när krisåren är förbi åker politiker från hela EU återigen norrut på studiebesök, men numera är man minst lika intresserade av de andra skandinaviska länderna som av Sverige. Det menar i alla fall Marie-Laure Le Foulon som är den franska högertidningen Le Figaros skandinavienkorrespodent sedan tio år.

I sin bok "Le rebond du modèle scandinave" ("Den skandinaviska modellens återkomst") försöker Le Foulon att förklara varför de nordiska länderna lyckas så mycket bättre än resten av Europa. Det som lockar är att man lyckats kombinera överskott i statsfinanserna, en arbetslöshet bra mycket lägre än i resten av Europa och en tillväxt som hör till den högsta i den industrialiserade delen av världen. Efter nittiotalets krisår har de skandinaviska välfärdsstaterna kommit ut slankare och effektivare än någonsin. Skatterna är fortsatt höga, liksom jämlikheten.

Mest beundrad är kanske den danska flexicurity-modellen som kombinerar generös ersättning för arbetslösa med stor frihet för arbetsköparna att avskeda personal. Även om Le Foulon tycker om det mesta hon ser (undantaget det skandinaviska fylleriet, sjukvården som kan tvinga gravida att resa 300 kilometer för att förlösa och hanteringen av tsunamikatastrofen) tvivlar hon på att resten av Europa kan ta efter mycket.

Europeiska politiker verkar inte alltid begripa att den danska modellen är en socialdemokratisk lösning: inte en liberal. Man kan inte bara ta några komponenter ur den och tro att det ska fungera, menar Le Foulon som anser att det är antropologiska förhållanden, mer än institutioner, lagar och geniala ledare som lagt grunden för framgången. Utan skandinavernas samarbets- och konsensusmentalitet, deras allergi mot hierarkier och jämlikhetsideal kan man inte förvänta sig samma resultat. Precis som man inte kan förstå äktenskap genom att studera skilsmässolagar kan man inte förstå den danska modellen bara genom att titta på arbetsmarknadslagen och a-kassa. Därför är inte heller "Den skandinaviska modellens återkomst" en "kokbok" och här finns inga recept på hur man kan bota sociala problem med skandinaviska lösningar.

Le Foulon är övertygad om att det finns ett samband mellan den skandinaviska mentaliteten och regionens ekonomiska och sociala framsteg. Skandinaver är annorlunda. När Niklas Zennström, Sveriges Bill Gates, sålde Skype till e-bay för 3,1 miljarder dollar åkte han hem till sig och lagade mat. Homo nordicus ska verka men inte synas. Homo nordicus ska också vara "duktig" och klara saker själv.

I Skandinavien är matbrickan kult, noterar Le Foulon. På lunchrestauranger ska man helst hämta sin mat själv och lämna brickan med disk i en särskild vagn. Är det en slump att Ikea startades i ett land där lunchgäster gör sådant som personalen på restauranger i andra länder annars gör? Kan det vara så att Jantelagen är en av skandinaviens största tillgångar? De flesta skandinaver tycker säkert att det är lite väl spekulativt att filosofera kring vårt bruk av matbrickor, men så finns det också färre filosofer i Europa ju längre norrut man kommer, påpekar Le Foulon.

Marie-Laure Le Foulon: "Le rebond du modèle scandinave" ("Den skandinaviska modellens återkomst"(Èditions lignes de repères)

Texten har gått i Kristianstadsbladet och Västerbottenkurriren

Inga kommentarer: