söndag, mars 18, 2007

Basar, bikupa och bordell


Bikupa. Mexico City är som en enda stor bikupa med 22 miljoner invånare. Mexico City är också lite av en enorm basar där allt man kan tänka sig, och mer därtill, går att köpa från gatuförsäljare. Vissa kvarter är som labyrinter, där man tar sig fram i zick, zack mellan överflödet.
Här finner man utmärkta och urusla piratkopior på amerikanska filmer (man kan till exempel köpa Hanibal Rising för fem kronor med fodral), kopior på märkeskläder, mormor som lagar tortillas och tonåringar som säljer lotter eller sina kroppar. Har man bara pengar kan man köpa vadsomhelst i labyrinterna.

I Mexico City kan hitta utmärka hotellrum från hundra kronor (med egen toalett och dusch men utan TV) eller betala tusentals dollar. På samma sätt kan en måltid kosta som ett svenskt frimärke eller vad lågavlönade mexikaner tjänar på flera månaders arbete.

Mexico City har offentlig konst, muralmålningar, statyer, fantastisk arkitektur och blommande träd som gör stan till något av Latinamerikas Paris. Det antropologiska museet tillhör de absolut bästa i världen. Det skulle vara värt ett besök även utan sina samlingar, för byggnaden själv är ett konstverk. Men delar av stan liknar också Bukarest under diktaturens värsta år med hus i förfall och hemlösa som sover direkt på trottaren med ett trappsteg som huvudkudde.

Inga kommentarer: