fredag, april 27, 2007

Undernäring påverkar den mentala kapaciteten


Tankar om ras och intelligens har traditionellt används för att rättfärdiga rasism. Svenska rasbiologiska institutet menade till exempel att den svenska överklassen utgjorde en "naturlig adel" medan arbetarklassen skulle ha sämre förutsättningar då den var mer "rasblandad".
Den här typen av slutsatser kan få stora politiska konsekvenser. Om intelligens främst beror på arv eller rastillhörighet är det till exempel inte rationellt att ge alla människor lika förutsättningar när det till gäller utbildning.


Det var också en av slutsatserna man kunde dra av den omdiskuterade amerikanska boken "The Bell Curve" där statsveteran Charles Murray och psykologen Richard J Herrnstein hävdade att svarta inte hade samma mentala förutsättningar som vita.
Men vad är fakta och vad är politik förklädd till vetenskap? För att reda ut det talar jag med Bjarne Fjeldsenden som är pensionerad norsk professor i kognitiv psykologi men även forskat i kulturell psykologi (cross-cultural psychology).

Din och andras forskning visar att människor har olika kapacitet. Vad finns det för skillnad mellan européer och afrikaner?

Det har gjorts en del forskning på både afrikaner i USA och Afrika. I USA har de en IQ på åttiofem medan den är på runt sjuttio i Afrika. Det finns många studier som visar detta. Bland annat en av professor Bulley som har testat mellan sex och sju tusen afrikaner (det är ganska många) i olika åldersgrupper, från åtta till tjugo år.

Dessa är representativa grupper ur samhället, bortsett från de äldsta som gick på teknisk utbildning. De representativa grupperna ur samhället har en IQ på sjuttio enligt Raven's Progressive Matrices som är en ickeverbal visuellt präglat test. Det är ett IQ test som korrelerar bra med spatiala tester. Där har afrikanerna dåliga resultat. Det är en stor skillnad. Om det hade varit i Sverige hade det betytt att halva den afrikanska befolkningen vore mentalt efterbliven. Men det kan man inte säga.

Det finns ett deltest som kallas Digit Span - där man ska minnas tal framlänges och baklänges. Det korrelerar bra med intelligens. Testar man grupper med låg intelligens, 90 och därunder, så klarar de talen baklänges väldigt dåligt. Det överenstämmer bra med den spatiala intelligensen och de som är födda blinda har sämre resultat på detta. Normalt sett minns man sex tal frammåt och fem bakåt. Afrikaner minns sex tal frammöver och bara tre bakåt. Det stämmer väldigt bra med att de har bra spatial intelligens eller rumsföreställning. Det är en mer komplex process att minnas tal baklänges.

Varför är det en sådan stor skillnad?

Undernäring och felnäring är en viktig, kanske den viktigaste orsaken. Man kan tala om två typer: den ena handlar om hjärnskador på grund av proteinbrist. Den andra är att man helt enkelt blir mindre aktiv av hunger eller kanske saknar en del näring eller vitaminer, vilket påverkar den mentala kapaciteten. Det finns studier som visar att även mindre undernäring påverkar den mentala kapaciteten.

Afrikanska barn lär sig gå vid nio månader, vilket är rätt tidigt. Tolv månader är vanligt annars i andra samhällen. Bäbisar som föds i afrika är större än asiatiska, men de asiatiska drar ifrån. Asiatiska har med hundrafem i IQ ett resultat som ligger över vita barn.

En fråga är dock hur representativt urval man har. Vad är ett representativt urval av den kinesiska befolkningen i ett land som är så stort och varierat; från landsbygdens bönder till storstadsmänniskor i Shanghai? Det är svårt att säga att ett så stort land skulle vara så intelligent. Det gäller också USA där man ser i äldre litteratur att det var judarna som toppade den amerikanska IQ ligan med kanske ett resultat på etthundrafemton.

De svarta har ganska dåliga resultat. Letar man inom nationer så hittar man grupper som har olika resultat. Men det intressanta är att se vilka faktorer inom de enskilda grupperna som påverkar resultaten.

Förutom afrikanernas näringsintag så har det forskats om barnuppfostran. En väldigt sträng eller kontrollerande uppfostran som är vanlig i Afrika leder till sämre resultat när det gäller spatial intelligens men jag tror också man kan säga generell intelligens.

Ett barn som utforskar ett stort område lär sig om spatiala förhållanden. Man kan dra paralleller till djur. De som har ett stort revir har också en större hippocampus som är den delen av hjärnan som är viktig när det gäller förståelse av rummet.

Man kan fråga sig varför afrikanerna är mer kontrollerade. Det hänger förmodligen samman med att det finns mycket landsbyggd i Afrika. På landsbygden är det ofta viktigt att uppfostra barn till konformister och följa sociala normer i stället för att ta initiativ. (Grupper som är socialt underprivilegierade är också mer känsliga för vad högre upp på den sociala stegen tycker. Miljonärer är ofta mindre känsliga för andras åsikter.)

En forskare från Sydney, John W Berry har doktorerat på att jämföra Temelstammen i Afrika med Eskimåer. Eskimåerna hade långt bättre resultat på de spatiala testerna.

Kan det ha att göra med att farorna från miljön är större i Afrika, och att de barn som lyder sina föräldrar helt enkelt överlever oftare?

Det finns nog en del sanning i det men det finns auktoritära samhällen. I en by i Ghana jag besökt, röstade man på ett bestämt parti. När det visade sig att en person röstat på ett annat parti ville alla veta vem det var. Det finns en konsensus om att stödja ett visst parti för att en kandidat därifrån gett byn vissa fördelar.

Det är ett hårt samhälle. Handikappade barn - som inte passar in - blir ofta övergivna och dör. Man har höga krav på lydnad. Jag var på ett möte som arrangerats av landsbygdsfolk som flyttat in till Accra. Där förväntade sig de gamla att de unga skulle bidra till ett husbygge i hembyn. De gamla har makt över de unga i många afrikanska länder.

Jag tror man kan se ett mönster i många delar av världen: i småsamfund är kraven på konformitet högre. Jag är uppvuxen i ett litet samhälle med sju åttahundra människor där alla visste vad du gjorde. Och alla brydde sig. Den positiva sidan var kanske att du hade en plats, den negativa att du lätt blir kritiserad om du avviker lite från normen.

En sak som ofta debatteras är hur mycket av intelligensen som beror på arv och miljö. Som tidningsläsare har man nog det intrycket att vetenskapen säger att arvet eller generna är den viktigaste faktorn. På dig låter det som det är uppfostran som är viktigaste.

Det har gjorts studier på enäggstvillingar som visar att det finns en korrelation på 0,90. Det är samma resultat man får om man testar samma person flera gånger. De är med andra ord nästan lika. Men det kan finnas skillnader. Den största jag stött på i litteraturen är skillnad på 31 i IQ. Det är ganska mycket. Den ena tvillingen levde ganska isolerat ute på landsbygden, medan den andra växte upp hos en bra medelklassfamilj. Det visar att det kan finnas stora skillnader i IQ mellan tvillingar. Men i de flesta studier av tvillingar man gör bor tvillingarna i liknande familjer, och därför får man inte så stora skillnader.

Det är inte så meningsfullt att tala om procentsatser när det gäller proportionerna mellan miljö och arv. Det beror i hög grad på uppfostran och miljön.

Är inte det faktum att det går att träna upp sitt resultat på IQ test väldigt mycket, i alla fall om man är normalbegåvad, ett bevis i sig själv på att miljön är den viktigaste faktorn?

Jo, det är det. Växer man upp i en familj där man uppmuntras i stället för kritiseras så får man bättre resultat. Det är viktigt att ha tid att tala och diskutera med barnen.

Norbert Wiener, känd som cybernetikens fader, berättar i en av sina böcker att fadern skrev till Bertrand Russel när han var 18 år och frågade om han kunde få studera under Russel. Fadern skrev att sonen inte var särskilt begåvad men att han tog sin första universitetsexamen när han var fjorton och doktorerade vid arton. Han är inte begåvad men jag har lärt honom att studera effektivt. Fadern var professor i slaviska språk. Han du en duktig lärare som kan anpassa undervisningen efter eleven så kan man nå väldigt långt. Det faktum att japaner och sydkoreaner har mycket privatlärare är nog med och bidrar till deras goda resultat.

Jag tror svagheten i skolsystemet är att man inte anpassar undervisningen efter eleverna. Det beror delvis på bristande resurser men också i brister i lärarnas utbildning. Om lärarna fick högre lön och bättre utbildning skulle eleverna lära mycket mer än de gör idag. Både den svenska och norska skolan är inte så bra som den borde vara.

Vilka slutsatser kan man dra av din forskning när det gäller situationen i Afrika? Vad bör göras, som Lenin skulle ha sagt.

Man bör fokusera näringsintaget först, kanske genom hälsostationer. De första åren av livet är väldigt viktiga för hur man ska klara sig sedan. Det gäller också att förbättra utbildningen. Idag har lärarna dåligt betalt och skolkar. Det är en lång process. Det krävs ett systematiskt arbete när det gäller näring, hälsa, uppfostran och utbildning. Men det kostar pengar.

Det handlar om vilken utbildning av lärare man har. Jag har varit inne i afrikanska klassrum och även gjort videoband. Det är väldigt mycket envägskommunikation. Det finns ingen dialog mellan elever och lärare.

Kan man säga att det är som den europeiska skolan var 1940?

Ja, kanske rent av år 1900 är mitt intryck. Så det här är inget man kan förändra över en natt. Inte minst på en kontinent med inbördeskrig och korrutionen.

Finns det ett samband mellan individualism och intelligens?

Det tror jag inte man kan säga generellt. Det kanske finns tendenser till det men det finns ingen direkt koppling.

Men det finns ett samband mellan individualism och ekonomisk utveckling?

Ja, och det sambandet är väldigt stark.

Finns det ett samband mellan intelligens och ekonomisk utveckling?

Det finns nog ett samband där också. Den brittiske professorn Richard Lynn har skrivit en bok om detta (IQ and the Wealth of Nation tillsammans med den finske professorn Tatu Vanhanen). I Afrika har de en intelligens på sjuttio, vi på hundra och vi har det bättre, så det är klart det finns ett samband även om det har med utbildning att göra.

Det finns också ett samband mellan avståndet från ekvatorn och bruttonationalprodukt. Ju längre bort från ekvatorn, destå högre levnadsstandard har man. Lever man i ett kallt land som Sverige så måste man tänka på hur man lever. Man måste skaffa ett hus, värma det och tänka på vad man ska äta på vintern.

Finns det några samband mellan nationalkaraktärer och utveckling?

Ja, det gör det. Den holländske forskaren Gert Hofstede har visat på ett klart samband mellan individualism och nationalproduktion. Individualismen har mycket med personligt ansvar att göra. I ett individualistiskt samhälle är man inte beroende av att staten eller någon säger åt dig vad du ska göra. Ett land som Japan är kanske ett intressant mellanting. Jag frågade en gång en japansk professor och kreativitet och han sa att "vi kan vara kreativa i grupper. Men japaner går inte ut och säger: Jag uppfann detta."

För att få ett kreativt samhälle måste man tillåta misstag. När man är kreativ så finns det ingen mall eller facit så det krävs ett visst mod.

Det spelar en roll för ekonomin. Ge folk tillit, uppmuntra, delegera. Det är väsentligt för att lyckas, inte minst i en värld som är i snabb förändring.

Publicerad i Sundsvalls Tidning

Bjarne Fjeldsendens hemsida:

2 kommentarer:

Sixten sa...

Jaha, det ska man tro på. Tror förstås på att undernäring inte är bra för den mentala kapaciteten, men också inte för den fysiska.
Så kontinenterna kan radas upp så att Afrika underst med 70 i IQ, Asien 90 och Europa högst - kanske Amerika också?
Hade för mig att IQ-mätningar var kritiserade ner i botten. Ska leta fram böcker o material från mina lic. studier i Linköping för 17 år sen och återkommer.

Anonym sa...

Det professorn kommit fram till stämmer nog till en viss, eller kanske en hel del. Men rönen har bara epidemiologiska studier med det där IQ-testet som utgångspunkt. Att han drar slutsatsen att det beror på näringsbrist är mycket troligen korrekt men bygger på annan experimentell forskning; in vitro, in vivo liksom kliniska studier. Det finns således utrymme för betydligt fler markörer för kommande studier av det slag professorn bedrivit. Och ändå, det är tolkningen av resultaten som är det mest intressanta i intervjun, anser jag. Det är kontroversiellt visst. Precis som en del könsforskning, sexualitet ur evolutionär synvinkel, och mycket annat.