fredag, maj 18, 2007

Design för ett nytt arbetsliv


Att läsa Göran Brulin kan vara en rätt obehaglig upplevelse. Brulin är visserligen varken svårläst eller långrandig men han har den obehagliga vanan att punktera etablerade föreställningar om hur samhället fungerar. Det gör han också på ett så övertygande sätt att det mesta som framförs i samhällsdebatten om entreprenörskap och företagande framstår som irrelevant eller i värsta fall strunt.

Brulin tror inte på nationalekonomernas traditionella recept för framgång i en global värld som går ut på att man ska skaffa sig konkurrensfördelar genom att införa lägre skatt och sämre arbetsmarknadslagar än andra länder. I själva verket är skattenivåer och arbetsmarknadslagar inte särskilt viktiga för ett dynamiskt entreprenörskap. Om dessa faktorer verkligen är så avgörande som det brukar hävdas vore det obegripligt att de regionala skillnaderna inom länder ofta är större än mellan dem. Brulin pekar på att nordöstra Italien utvecklats till att bli Europas mest dynamiska småföretagarregion trots statlig byråkrati, brist på inhemska råvaror, höga löner och höga skatter. På samma sätt har inte svenska skatter och arbetslagstiftning hindrat Kista, Gnosjöregionen eller Karlskrona från att utvecklas till lokala centrum eller kluster för entreprenörer. Liksom Manuel Castell menar Brulin att det i nätverksamhället är de relations- och innovationsskapande läroprocesserna som leder till ett dynamiskt näringsliv.

Att det är så stora skillnader mellan regioner beror på befolkningens sociala kapital. Människors förmåga eller oförmåga att agera tillsammans, i och mellan företag och mellan företag och universitet är helt avgörande för näringslivets förutsättningar. Denna negligerade aspekt, som Brulin hämtat från statsvetaren Robert Putnam, kallar han faktor X, vilket också blev titeln på hans förra bok. Mot nationalekonomernas föreställning av den ekonomiska människan som bara handlar om ekonomiska incitament ställer Brulin det ”organiska entreprenörskapet” som byggs upp av socialt stödjande miljöer och samarbete snarare än konkurrens.


Medan Faktor X är en elegant sammanfattning av Brulins egen och annan samhällsvetenskaplig forskning är hans nya bok, Design för ett nytt arbetsliv Gotland i omvandling, snarare en fallstudie där han jämför sina teorier mot verkligheten.

Utgångspunkten är den Gotländska paradoxen: trots att ön drabbats hårt av industrinedläggning och försvarets neddragning är arbetslösheten idag något lägre än tidigare. Tillsammans med Birgitta Emrikssons bilder dokumenterar Brulin en rad av de de initiativ som gjort det möjligt för folk att stanna på ön. Allt i från medeltidveckan till Vamlingsbolaget som förvaltar 68 vänsterns klädföretag. Och slutsatsen efter att tittat närmare på en rad olika aktiviteter på ön är glasklar: ”Kärnan i de faktorer som bör påverkas för att entreprenörskap skall utlösas är snarare social och estetisk än teknisk och ekonomisk.”

Insprängt mellan Emrikssons undersköna bilder ( det här är lika mycket en fotobok eller konstbok som en essä om det gotländska samhället ) kommer Brulin med ett glatt budskap. I den globaliserade världen har utrymmet för lokala lösningar snarare ökat än minskat och det finns en hel del som fackföreningsrörelsen, regionalpolitiker och inte minst näringslivet självt kan göra för att skapa ett dynamiskt näringsliv.

Boken kom för några år sedan men är väl värd att läsa.
Design för ett nytt arbetsliv Gotland i omvandling
Göran Brulin Birgitta Emriksson
Atlas

Inga kommentarer: