fredag, maj 18, 2007

Fighting Poverty in the US and Europe


Det finns en mängd ekonomiska förklaringar till varför välfärdsstaten utvecklats mer i Europa än i USA. Ingen av dem håller dock för en närmare granskning menar Harvardekonomerna Alberto Alesina och Edward L. Glaeser i sin bok Fighting Poverty in the US and Europe: A World of Difference (Oxford University Press).
Ta föreställningen att välfärdsstaten behövs mer i Europa än i USA för att inkomstskillnaderna skulle vara högre, och för att den sociala rörligheten skulle vara lägre. Efter att ha nagelfart dessa teorier (och andra) på trettio sidor menar författarna att det är tvärtom. I Europa är inkomstskillnaderna mindre och den sociala rörligheten högre än i USA.
Objektivt sett är behovet av välfärdsstaten större i USA än i Europa. Allmänheten på bägge sidor om Atlanten har dock en verklighetsuppfattning som går isär kraftigt. Sex av tio amerikaner menar till exempel att fattiga är lata medan mindre än var tredje europée håller med.

I resten av boken söker författarna en förklaring till de ideologiska och verkliga skillnaderna mellan USA och Europa i geografiska, institutionella och demografiska förhållanden.

En skillnad är rätt uppenbar, även om man sällan talar om den. Bara storleken på USA har gjort att strejker knappast får samma genomslag i samhället som i mindre länder som Belgien eller Sverige påpekar författarna.

En förklaring till att amerikaner lättare sätter likhetstecken mellan fattig och lat är att de fattiga i USA oftare tillhör etniska minoriteter än i Europa. (Eftersom Europa är mer etniskt homogent.) Ju mer etniskt heterogen en delstat är, desto mindre omfördelning. De delstater som har mest omfördelning är de vita nordstaterna medan de med minst är de i söder med svarta och latinamerikanska minoriteter. Stödet till barnfamiljer varier från 800 dollar per månad i vita Alaska till mindre än 150 Alabama eller Mississippi där nästan en tredjedel av befolkningen är svart.

Genomslaget av de demografiska skillnaderna förstärks dessutom av institutionella faktorer som valsystemet. Det finns en stark korrelation mellan proportionella valsystem och sociala program i de flesta europeiska länder, menar författarna. I länder med majoritetsval satsar politiker mer på mittenväljare medan de mer tar sig ann minoritetsgruppers intressen med proportionella valsystem. (Det finns till exempel inte en enda svart senator idag.)

Slutsatsen i denna bok vars breda anslag förmodligen fått mer än godkänt av Gunnar Myrdal, är att den ekonomiska politiken inte avgörs av ekonomin utan institutionella förhållanden och politisk kamp.

Fighting Poverty in the US and Europe: A World of Difference
Alberto Alesina, Edward L. Glaeser
Oxford University Press

(Publicerad i LO-Tidningen)

1 kommentar:

yabosid sa...

Kan tipsa dig om boken "The European Dream" av Jeremy Rifkin. Den tar upp dom fundamentala skillnaderna mellan USA och Europa, och att den nya globala ekonomin är mer kompatibel med EUs mer kollektiva tänkande.