fredag, maj 18, 2007

Lev den amerikanska drömmen - i Sverige


Har du hört historien om de två studenterna som startade företag i ett garage? De utvecklade en sökmotor som snabbt gjorde dem till dollarmiljardärer flera gånger om? Jo, jag talar om google, men historien är nästan identisk med Microsofts och en massa andra amerikanska framgångshistorier. Googles historia är bara en liten subplot i den stora berättelsen om Amerika som möjligheternas land.

Även om detaljerna i den berättelsen ofta är sanna är helhetsbilden som förmedlas inte det. Forskning visar gång på gång att den amerikanska drömmen är en myt, men statistik har inte samma nyhetsvärde som de kittlande berättelserna om undantagen. Sanningen är att USA har minst social rörlighet mellan generationsgränserna i hela den rika världen. Det visar till exempel en ny studie av ekonomen Tom Hertz. Amerikaner som föds i en fattig familj förblir oftare fattiga som vuxna än européer med samma bakgrund. Den amerikanska drömmen förverkligas alltstå oftare i Europa än i USA.

Ett skäl till att myten är livskraftig är många välutbildade som flyttar till USA får det bättre materiellt än i sina hemländer. De tio tusen filipinska läkarna som fått sin utbildning gratis i Filipnerna men nu arbetar i USA tjänar betydligt mer än om de hade stannat kvar.

Att europa är bättre på att få folk ur fattigdomsfällan beror bland annat på att välfärdsstaten gör ekonomin mer effektiv. Det heter ofta man får ett stipendium till att gå på universitetet i USA om man är begåvad, men vad händer om man bara är en medelmåtta eller rent av strax under?

I den europeiska modellen görs de medelmåttiga eller därunder i högre grad än i USA till produktiva medborgare. USA lockar ännu till sig de bästa forskarna i världen och deras elitskolor är många gånger bäst i världen men den sämst utbildade femtedelen i Europa är betydligt mer välutbildad än den sämst utbildade amerikanska femtedelen.

Många ser idag välfärdststaten som ett slöseri trots att den snarare är en investering. Allt fler amerikanska städer har till exempel börjat inse att det är en bra idé att ge hemlösa en lägenhet (utan att ens ställa några krav) då det leder till minskade kostander på annat håll. Att vara utan bostad sliter på hälsan och vissa av dem kostar uppåt 200 000 dollar i månaden i akutsjukvård. Som bostadslös har man dessutom betydligt sämre förutsättningar att ta itu med missbruk, kriminalitet eller hitta ett jobb. Att ge villkårslös socialhjälp är oherhört lönsamt för samhället.



USA investerar inte lika mycket i sina medborgares hälsa som de flesta andra länder, trots att man betalar mer än nästan alla andra. Amerikanskor har till exempel 70 procent större risk att dö i barnsäng än europeiska kvinnor. Idag har 41 länder lägre barnadödlighet än USA, enligt CIA World Factbooks. USA har dubbelt så hög dödlighet som Sverige, men även fattiga Kuba gör bättre ifrån sig. Om USA hade lika bra förlossningsvård som den röda diktaturen i Havanna skulle 2212 fler amerikanska bebisar överleva varje år. Om USA gjorde lika bra ifrån sig som världsettan Singapore, skulle 18 900 fler bebisar överleva varje år.

Ett problem för den amerikanska ekonomin är att man saknar allmän sjukvårdsförsäkring. Över 40 miljoner amerikaner är oförsäkrade. Och eftersom ett besök på akuten går på minst fem tusen kronor är det inte underligt om folk drar sig för att uppsöka akuten.

Bristen på sjukförsäkringar orsakar 18 000 onödiga dödsfall varje år, visar en studie från National Academy of Science.
En annan konsekvens av bristen på sjukförsäkringar är att folk är sjukare och behöver mer vård när de väl söker den. Det är en förklaring till att USA satsar dubbelt så mycket av sin BNP på sjukvård som Sverige utan att bli friskare än oss.

Inget tyder heller på att höga skatter skulle vara dåligt för ekonomin. Tvärtemot den gängse massmediala bilden uppvisar varken Sverige, Frankrike eller Tyskland någon systematisk eftersläpning gentemot Storbritannien eller USA när det gäller högteknologiska företag trots att dessa länder i större utsträckning gynnar småföretag. En förklaring är att högkostnadsmiljön i Tyskland, och Sverige, tvingat företagen att konkurrera med kvalité istället för pris. Allmänna åtgärder för att stödja småföretagen som sänkta skatter och avregleringar av arbetsmarknaden riskerar att skapa förutsättningar för låga löner, usla arbetsförhållanden och att företag med dåliga framtidsutsikter hålls vid liv.

En ny rapport från World Economic Forum visar också att högskatte-Danmark idag rankas som det teknologiskt mest innovativa landet i världen. Sverige är tvåa, Finland fyra och välfärdsstaten Holland sexa medan USA hakat ner på en sjundeplats.

Det gigantiska svenska överskotten i handeln med utlandet och statens budget visar också att socialpolitik inte är en utgift för att hjälpa de svaga utan en förutsättning för en framgångsrik ekonomi.

Inga kommentarer: