onsdag, maj 23, 2007

På jagets fasta grund


Margareta Zetterström får mig alltid att osäkra ett leende. På omslagsbilden till hennes senaste bok, På jagets fasta grund, står hon med benen nonchalant i kors halvt lutad mot en stenvägg med en tjock bok under armen. Blicken är riktad från betraktaren, mot himlen. Zetterström låter sig fotograferas som en manlig direktör som brukar signalerar makt och oberoende genom att inte titta in i kameran. Här finns ingen inställsamhet eller sökande efter bekräftelse.


Margareta Zetterström är också kvinnan som skriver det som faller henne in utan att snegla på vad som är inne eller kommersiellt. När andra sextioåttor drog högerut i takt med att vänsterns tidningar lades ner eller marginaliserades stod Zetterström kvar vid sina ideal.
Precis som hennes tidigare klippbok, Jag hatar de likgiltiga (Kulturfront), är på Jagets fasta grund en postmodernistisk frizon. Här snackas det inget om att texten är oberoende av författaren och i god sjuttiotalsanda är litteratur något man läser för att bättre förstå sin samtid och historien.


Zetterström bjuder på en riktig kompott. Här kan man läsa om Mozarts geniala men bortglömda syster, en skiva från frälsningsarmén som du också säkert missat, en längre studie av Per Olov Enquists Legionärerna och mycket annat. Det är Zetterströms egna intressen och infall som styrt urvalet. Min personliga favorit är när hon resonerar kring det Jugoslaviska sönderfallet utifrån en juggekokbok från sextiotalet!


På Jagets fasta grund

Margareta Zetterström

Förlaget Tintomara

1 kommentar:

Ia sa...

Jag gillar också henne. Vilket påminner mig om att jag nu när jag fått råd måste ta upp prenumerationen på Fibban. Samt gå med i Palestinagrupperna. Och bli fadder!