onsdag, juni 27, 2007

EU tog över


Ett säkert tecken på att en fråga är viktig är att DN inte skriver mycket om den. Ett annat är att man presenterar det som om det inte fanns något alternativ. Ett tredje är att huvudargumentet för det är en lögn. Det nya EU-fördraget uppfyller alla dessa kriterierna.

Det finns en svensk tradition att driva igenom de viktigaste politiska besluten utan debatt eller folkomröstning. Den nya kommunallagen har till exempel haft betydligt större inverkan på de flesta svenskars liv än EU-medlemskapet, (då det gjort privatiseringen av den kommunala service möjlig) men de flesta har förmodligen inte ens hört talas om den. Det nya EU-fördraget hör till dessa beslut som allmänheten varken får ta ställning till eller kommer att bli särskilt informerad om.

Det mesta som sipprar fram hör dock till myternas värld. Enligt DN och de andra som är för fördraget kommer EU nu ”…att bli mer lättstyrd, effektivare och öppnare.” ”Den politiska stagnationen hade tilltagit, de inre motsättningarna förstärkts…” utan ett nytt fördrag DN 24/6.

Enligt DN:s Mats Wiklund verkar det som det är tekniskt omöjligt att motsätta sig fördraget: ”Till vad?” utbrister han (20 juni). Klave så vinner jag, krona så förlorar du. Att kräva en folkomröstning har drag av ”manipulation”. Allt har ju redan skett så öppet och demokratiskt.

Bakgrunden är att EU:s medlemsstater ökat från 15 till 27. För dem som vill rädda delar av den nya EU-konstitutionen de som fransmän och holländare sa nej till i folkomröstningar 2005 har i princip det enda argumentet för det nya fördraget varit att det behövs för effektivitetens skull. Och det verkar ju också rätt troligt att det är svårare att komma överens om man är 27 stater med där alla har veto, än om man bara är 15.

Men i likhet med mycket som låter troligt är effektivitetsargumentet helt enkelt inte sant. Det finns en studie från Science Po i Paris som visar att besluten i det utökade EU nu i stället tas 25 procent snabbare än tidigare.

Så varför använder man ett argument som inte är sant? Kanske är det så att de verkliga skälen inte låter så aptitliga i allmänhetens öron. Europaparlamentets president Hans-Gert Pöttering har uttalat sig mer brutalt: ”Om man har majoritetsval kan man köra över dem som inte vill gå vidare.”

I framtiden kommer svenska politiker kunna driva igenom det mesta i EU, och ursäkta sig med att man blivit nedröstad. Det är den nya härliga överstatligheten. Allt sker ju också öppet och demokratiskt: de som klagar försöker bara manipulera opinionen.

4 kommentarer:

Tobias Struck sa...

Vad anser du om detta:

Det finns en korporativistisk agenda i väst, ett samarbete mellan stater och storkapital, som handlar om att skapa en ny underklass - nöjd med låga löner, segregerade och rotlösa människor i starkt behov av tröstkonsumtion. Det passar korporativet bra att den ideella sektorn får vanliga svenskar att tro att Sverige räddar världen, när vi i själva verket bidrar till att sänka Afrika med våra handelshinder och höga avgifter och skatter på eget företagande, som tillsammans med alla räntorna på de afrikanska statsskulderna, gör att Afrika förblir monopoliserat av de västerlänska storföretagen, som dumpar priser och löner som de vill i Afrika. Nu har Kina också börjat göra samma sak som väst. Av detta kommer flyktingströmmar till väst. Med en vidgad underklassmarknad, så kan storföretagen och staterna få en förutsägbar konjukturuppgång utan inflation: Alltfler får låga löner att byta mot tröst i form av sprit, tobak, godis eller rentav en riktigt snabb bil. Råvarorna sugs ut från den fattiga världen. Aktieutdelningen och profiten hamnar i de högre samhällsskikten. Skatterna går till att kontrollera processen via sjukvård som håller löneslavarna lagom friska, socialt stöd som mutar väljare, skolor som undervisar multikulturalism och kulturrelativism, kulturstöd för spridande av propaganda etc. Konsumtionssamhället behöver ersättas med begränsningar av invandringen, borttagandet av handelshinder mot Europas omvärld, subventioner för småföretag, större ekonomisk frihet för individen, mer frivillig solidaritet mellan medborgare och en starkare nationellt kulturell andlighet.

Pierre Gilly sa...

Jag tror John Perkins bok Confession of an Economic Hit Man kan hjälpa dig med en del av dina frågor. Jag har skrivit om den i Stockholms Fria Tidning, så du slipper läsa hela.
http://www.stockholmsfria.nu/artikel/3187

Sundevall sa...

Är det inte lite kul ändå att vänsterdebattörer helt plötsligt börjar försvara en liberal maktdelningsprincip, och absoluta majoriteter i beslutandeprocessen? Socialism, demokratisk som diktatorisk, har historiskt gett blanka fan i ev. särintressen.

/S

Pierre Gilly sa...

Har dem inte snarare varit besatta av att analysera särintressen? I alla fall om du med det menar klassintressen. Man har ju rent av skapat en bitvis fyrkantig vetenskapsociologi kring det.
Det var väll ändå ganska stor skillnad på sossar i väst och kommunister i öst?