tisdag, oktober 09, 2007

Brott och straff i Iran





Sommaren 2005 fick hängningen av två iranska tonåringar stor uppmärksamhet i media. Iran är det enda landet i världen som fortfarande (officiellt) avrättar barn. Fram till för två år sedan gjorde också USA det, även om man lät de dömda sitta i dödscell tills de blivit myndiga. Det som upprörde världen var inte bara att de två var minderåriga, utan också att de avrättats för att de var homosexuella.

I Iran är det även dödsstraff för otrohet, incest, våldtäkt, att bli ertappad för fjärde gången med att ha sex om man är ogift och att dricka alkohol för tredje gången. Listan över vad som kan ge dödstraff är lång och Iran avrättar också många. 2005 hängdes 94 personer. Det kan jämföras med att Saudiarabien avrättade 86 personer och USA 60, enligt Amnesty International. Även om det är mycket så är det uppenbart att Iran knappast kan avrätta ens alla som fälls för mord eller våldtäkt. Irans bestämmelser om dödsstraff tillämpas inte systematiskt.

De bägge homosexuella tonåringarna som avrättades 2005 dömdes för att ha våldtagit en 13 årig pojke under knivhot. Amnesty International menar att det är oklart vad som egentligen hände. Kanske var 13 åringen med på det hela men då homosexualitet är tabu i Iran kan pojkens far ha hittat på historien. I många länder hade det inte spelat någon roll huruvida 13 åringen ville ha sex eller inte. 2003 blev till exempel 17 åriga Genarlow Wilson dömd till tio års fängelse för att ha haft oralsex med sin 15 åring flickvän. Hon var med på det men i den amerikanska delstaten Georgia räknas all sex med minderåriga som våldtäkt.

Det är uppenbart att homosexuella i Iran har det svårt, men faktum är att iranska lagar verkar göra det svårt även för heterosexuella. Beviskraven - fyra manliga vittnen - gör det också svårt att döma någon utan ett erkännande. Det verkar också vara svenska UD:s uppfattning.

Skulle det bli bättre med en annan regim i Iran? Det är långt ifrån säkert. När Algeriet höll sitt första demokratiska val 1991 röstade de flesta på det fundamentalistiska FIS som ville ändra på många av de sekulära lagar den socialistiska enpartistaten skapat. Under Saddam Husseins diktatur hade Irak kanske den mest progressiva jämställdhetslagstiftningen i arabvärlden. Sedan demokrati nu införts har Baatpartiet lagar ersatts av paragraf 41. Den säger i korthet att du ska vända dig till din präst om du har problem. Man kan inte sätta likhetstecken mellan förtryck av homosexuella och bristande demokrati.

Inga kommentarer: