onsdag, oktober 03, 2007

Om Jan "Caligula" Björklunds skolpolitik




Det ska finnas sju steg i den nya betygsskalan och man ska ha betyg redan i årskurs sex, tycker skolminister Jan Björklund. Skälet är enkelt:
- Det skall löna sig att plugga och det skall löna sig att vara flitig. Fler steg i betygsskalan gör det lättare att höja betyget genom att man lägger in en extra växel, har Björklund sagt om det nya betygssystemet som kan införas redan år 2010.

Siffran sju har visserligen en positiv innebörd för nummerologer, men hur har regeringen kommit fram till att just sju betygssteg är så bra? Ska man tro Jan Björklund så har han lyssnat på de berörda:
- Den vanligaste frågan jag får från elever när jag är ute på skolor är: Varför finns det inte fler steg i betygsskalan? För eleverna är det en rättvisefråga att betygen skall återspegla hur mycket man lärt sig, fler steg ger rättvisare betyg.

Jaha, men varför stanna vid sju då? Med fjorton steg blir det ju dubbelt så enkelt att höja betyget. I Frankrike har man en tjugogradig betygsskala, ska vi vara sämre?

Visst är det bra att Björklund lyssnar på eleverna, men kanske borde han också höra efter vad de som ägnat sitt yrkesliv åt att forska om hur folk lär sig har att säga.

Det är sant att betyg, pengar och andra former av belöningar motiverar folk men det är inte hela sanningen. Det har gjorts ett otal tester med klasser där man sagt till vissa att de ska testas och betygsättas medan andra fått höra att de kommer att slippa det. Det visar sig att de klasser som fått höra att de inte skulle testas, men ändå fick göra ett prov har en bättre konceptuell förståelse av det man studerat, medan de som pluggar för test är bättre på att memorera fakta.

Men de som pluggar för test glömer också fortare om man gör om testet. De finns andra studier som visar att folk är sämre på problemlösning om de är motiverade av yttre faktorer som betyg eller pengar.

Den amerikanske psykologen Edvard L. Deci har skrivit en fascinerande bok, Why we do what we do Understanding self motivation, där han förklarar vad han och andra forskare kommit fram till när det gäller hur folk lär. Deci menar inte att betyg och belöningar är fel i alla lägen, men visar att de ofta kan motverka sina syften. Ger man sina barn en belöning för att göra läxan blir den ofta gjord men det är inte den mest effektiva sättet att få dem att lära.

Det bästa sättet att motivera barn att lära sig är att stödja deras autonomi. Förklara varför något är viktigt att kunna, och ge elever så mycket frihet som möjligt för att utföra sina uppgifter. Det ställer helt andra krav på läraren; det kräver att man ger läraren större frihet.
Det behövs en balans mellan krav och frihet i skolan. Forskningen har lämnat den enkla behaviorismen: människor är inte pavlovska hundar. Jan Björklund är kvar i det tidiga 1900 talets föreställningsvärd där man frågar sig hur man kan motivera folk när han i stället borde grubbla över hur man kan skapa förhållanden där folk kan motivera sig själva.

Ska man bygga en skola där eleverna förbereds för ett högteknologiskt samhälle räcker det inte med att utforma skolpolitiken efter vad 12 åringar tycker, vad som känns intuitivt rätt, eller lämpar sig som politisk slogan. Men Jan Björklund kommer knappast att ta till sig modern forskning: det skulle underminera den föråldrade behavioristiska synen på människan som är en av grundbultarna i högerns föreställningsvärld och som säger att allt kan lösas med piskor och morötter.

Har gått i Stockholms Fria Tidning

1 kommentar:

queersammanbrott sa...

Det är mycket som är märkligt md Björklunds skolpolitik. Exempelvis, i förslaget till ny lärarutbildning, så finns varken sexualkunskap, hbt eller jämställdhet med.

Svenskt näringsliv, Frisörernas yrkesnämnd, Plast & Kemiföretagen och Gruvindustrins yrkesnämnd är exempel på remissinstanser som har fått vara offentliga när det nu finns eventuella planer på att göra om lärarutbildningen igen. Däremot har inte någon organisation med specialkompetenser på hbt, jämställdhet och sexualkunskap fått yttra sig. Jan Björklunds skola känns mycket flummig och ostrukturerad, hans fascination för piskor till trots.