torsdag, oktober 25, 2007

Till minne av Gun Kessle


Konstnären Gun Kessle är borta. Jag träffade henne och maken Jan Myrdal när jag jobbade på Folket i Bild. Gun var som de fotografier hon tog. Naturlig. Hon talade direkt och utan tvekan. Hon sysslade inte med självcensur.

Därför fungerade hon också så bra som pratminus i många av Myrdals texter. När Jan Myrdal harvat på ett tag om historiska eller ideologiska frågor kommer ofta en dräpande jordnära replik från Gun.

Det är nog inte heller vågat att kalla henne envis. Envishet är en nödvändig egenskap om man lever med Jan Myrdal och bilar från Sverige till Afghanistan (och tillbaka) i en liten Citroën. Gun Kessle körde, medan Jan Myrdal läste högt.

När Gun Kessle tog bilder på medeltida europeiska kyrkor, tempel i Kampuchea, eller arbetande människor i Asien så återgav hon det hon såg. Det innebär att hon arbetade utan blixt. Inget var tillrättalagt. Tittar man på Guns bilder så såg man samma sak som man skulle ha sett om man var på plats. Skuggor var fridlysta för de var en del av hur konstverken såg ut i verkligheten och förmodligen var det också så de var avsedda att ses från början. Resultatet blev fantastiska, suggestiva bilder.



Nu är Gun borta men många av hennes fotografier finns bevarade i de böcker hon gav ut med Jan Myrdal: "Ondskan tar form" (1976), "Bortom Bergen" (1983), "På Resa" (1991) och många andra.

Publicerad i Kristianstadsbladet

Mer om Gun Kessle på Den onödiga samtiden

Inga kommentarer: