onsdag, april 30, 2008

Att skapa människors verklighet


Modern propaganda handlar inte så mycket om att ändra värderingar som att förändra fakta och skapa om den verklighet folk tycker sig uppleva.

Den 1 maj är det fem år sedan president George Bush förklarade att Irakkriget var över (!) Det får mig att undra vad som hänt med de elever från Irak jag undervisade i svenska för några år sedan. Jag var lärarvikarie på en skola för flyktingar som väntade på uppehållstillstånd. Runt hälften av alla elever kom från Irak och jag hade flera klasser där alla var irakier.

Många var deprimerade eller hade andra psykiska problem efter traumatiska upplevelser. När jag frågade om de hade släktingar eller vänner som dödats efter den amerikanska invasionen räckte alla upp handen.

Fem års krig eller "våld" som Bushadministrationen föredrar att kalla det har lett till en humanitär katastrof många inte verkar vilja erkänna vidden av. Det är rimligt att anta att en miljon irakier dödats. George Bush, Tony Blair och många opinionsbildare förnekar konsekvenserna av den amerikanska invasionen men de vetenskapliga bevisen är övertygande. En professor i epidemiologi jag intervjuat (Les Roberts) tror att det inte kommer att dröja länge innan alla accepterar att en miljon människor dödats.

Jag tror att han är allt för optimistisk. De flesta amerikaner har fortfarande ingen aning om hur många vietnameser som dog när USA försökte "befria" Vietnam.

Modern propaganda handlar mer om att förvränga fakta än att förändra folks värderingar. Folk kan ha vilka värderingar de vill så länge regeringen kan styra informationsflödet. Hur det går till kan diskuteras, men det är ett faktum att amerikaner inte tycks veta ett dugg varken om USA eller världen. Och den bristen på kunskap påverkar deras slutsatser.

De flesta amerikaner tycker till exempel att allt för mycket av deras skattemedel går till bistånd. Men det är en värdering som bygger på att de grymt överskattar hur stor del av regeringens budget som går till bistånd. När man frågar dem hur mycket de tycker vore ett rimligt bistånd uppger de flesta en siffra som är betydligt högre än den verkliga. Det betyder att folk som röstar på politiker som står för mindre bistånd i själva verket röstar mot sina värderingar.

Amerikaner är inte dåligt informerade: de är i regel felinformerade.

Den republikanska presidentkandidaten John McCain är den som står närmast Bush politiskt. McCain har sagt att han är beredd att stanna i Irak i hundra år, men har trots det stort stöd bland de som är emot kriget i Irak. En förklaring är att folk inte förstått vad McCain står för. En annan är att McCain och andra lyckats förändra folks attityd genom att få dem att tro att läget i Irak inte längre är så allvarligt.

Nyligen förklarade McCain på CNN att många amerikanska städer numera var farligare än Bagdad. Dagen efter tog han tillbaka uttalandet, men det allmänna intrycket folk får är att det nog inte är så farligt längre. Situationen är likartad på de flesta andra områden. Amerikaner tror att deras skola och sjukvård är bäst i världen, trots att de hamnar långt ner i studier som jämför olika länder.

När demokraterna kritiserar kriget i Irak är det oftast genom att säga att det tar resurser från det man menar är viktigare: kriget i Afghanistan.
Ett sätt att förvirra folk på är att producera en mängd olika förklaringar till att man invaderat Irak. Bushadministrationen har kommit med minst 24 skäl, och många av dem är oförenliga.

En av George Bushs närmaste rådgivare förklarade hur man tänker i Vita Huset så här i New York Times Magazines (17 oktober 2004): Du tillhör "vad vi kallar det verklighetsbaserade samfundet". (Människor som tror att man kan lösa problem genom noggranna studier av verkligheten). "Det är inte så världen fungerar längre. Vi är ett imperium nu och när vi agerar skapar vi vår egen verklighet. Och medan du studerar denna verklighet (...) agerar vi igen, och skapar en ny verklighet, som du också kan studera och det är så saker funkar. Vi är historiens subjekt... och du och alla andra har bara att studera vad vi gör."

Jämför det med vad George Orwell skrev 1946. "En totalitär stat är i praktiken en teokrati, och dess styrande kast måste för att kunna bevara sin ställning, framstå som ofelbar. Men eftersom ingen i praktiken är ofelbar, är det ofta nödvändigt att göra om det förgångna för att visa att det ena eller andra misstaget inte ägt rum eller för att visa att det ena eller andra påhittade triumfen var verklig. "Totalitära stater lär inte ut historien, de skapar den.

Vita Huset är rätt bra på att skapa folks verklighet. Den stora ramberättelsen är kriget mot terrorismen, och även de som anser att det är retoriskt nys tvingas ofta använda begreppet. De flesta amerikaner kan inte hitta Irak på en karta, även om ländernas namn står på den, men de tror fortfarande på Bushadministrationens lögner om att Saddam Hussein hade band till Al Qaida.




Vita Huset har varit förvånansvärt framgångsrikt med att förhindra att det som händer i Irak kallas för krig eller inbördeskrig av media. Det är bättre att tala om våldet i Irak. När Bushs presstalesman Tony Snow fick frågan vad det var för kriterier som gjorde att de bestämt sig för inte använda ordet krig eller inbördeskrig sa han att de använde "fokusgrupper"!

Publicerad i Sundsvalls Tidning

Inga kommentarer: