torsdag, januari 29, 2009

Krasch eller förnyelse?

Det är klart att en svart man får USA värsta jobb sa en komiker i samband med att Barack Obama svor presidenteden. Långsamt har det också börjat gå upp för amerikaner att den ekonomiska krisen USA nu står inför är något betydligt värre än en vanlig konjunkturnedgång.

Det mest slående är krisens omfattning. Förra året förlorade 3,5 miljoner amerikaner sina arbeten. Sedan den 1 september förra året försvinner 14 000 jobb om dagen. Och i mars kommer två av de tre biljättarna i Detroit att ha gjort av med de pengar Washington gett dem i nödlån vilket gör att flera miljoner arbeten återigen är i fara.

Krisen är inte begränsad till den ”gamla ekonomin”. Till och med ett bolag som Microsoft beslöt nyligen för första gången någonsin att säga upp anställda. Frågan är hur länge det kommer att dröja innan till exempel Google också tvingas strama åt. I likhet med många andra framgångsrika och tekniskt ledande internetbolag kommer större delen av Googles intäkter från reklam som normalt sett är konjunkturkänsligt.

Samtidigt ökar antalet hus som går på exekutiv auktion för att ägarna inte längre kan betala sina lån. Just nu handlar det om två miljoner hushåll som håller på att förlora sin bostad. Konsumtionsnedgången gör nu också att luften börjat gå ur affärslokalmarknaden, vilket ytterligare spär på bankernas förluster. Allt för låga räntor under allt för många år har lett till att USA har allt för många köpcentrum.

Många amerikanska delstater har också akuta problem med att finansiera sina underskott, vilket kommer att ytterligare öka belastningen på den federala budgeten. Alternativet är massiva uppsägningar av offentliganställda.

När Bill Clinton lämnade över till George Bush hade USA ett överskott i den federala budgeten på ett par hundra miljarder dollar. Obama ärver däremot ett underskott på två tusen miljarder dollar. Den nye presidentens plan för att vända krisen går ut på att pumpa in ytterligare 1000 miljarder i ekonomin.

Det finns flera problem med Obamas krisplan. Även om det är nödvändigt att få igång ekonomin igen bygger planen på samma politik som lett till dagens kris: låga räntor, mer lån. Än värre är att budgetunderskottet nu är så gigantiskt att omvärlden nu varken kan eller vill finansiera det genom att köpa stadsobligationer. Och eftersom både fastighets och aktiemarknaden störtdyker – någon botten syns inte – bör man inte förvänta sig några större inflöden på dessa marknader från utlandet. Kanske kan 2009 finansieras genom att amerikanska pensionsfonder och bolag tar hem kapital från Europa men med tanke på hur skakig dollarn och bristen på trygga investeringar är det långt ifrån säkert. Ett annat sätt vore att höja marginalskatterna kraftigt för höginkomsttagare. På Nixons tid var de fortfarande 70 procent! Ett troligare scenario är att Obama väljer att finansiera underskotten genom att bara trycka mer pengar. Den inflation det skapar skulle lösa skuldproblemen – både statens och den amerikanska allmänhetens - men till priset att dollarn slutar vara världens referensvaluta.



Det är svårt att se hur Obama både skulle kunna reformera ekonomin långsiktigt och hindra den från att kollapsa. Om presidenten till exempel försöker förbättra finanserna genom att dra ner på krigsutgifterna hotas fem miljoner jobb inom försvarssektorn.

Det finns också problem med hur Obamas stimulanspacket är utformat. Fyrtio procent ges till i form av skattesänkningar åt företag men med en ekonomi i fritt fall är det inte troligt att det leder till investeringar. Resten av pengarna går till privata företag som ska konkurrera om offentliga kontrakt ungefär som privata företag nu utför tjänster åt försvarsmakten. En risk med detta – påpekar den amerikanska forskaren Daniel Follett i franska L´Humanité – är att man kan drabbas av samma massiva korruption och slöserie som man sett i Irak. Krisen gör det paradoxalt nog både svårt och möjligt att reformera den amerikanska ekonomin.

2 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Man kunde ju tänka sig att krigsindustrin, som ju är teknikintensiv och har massvis av nyttiga kunskaper, kunde läggas om för att att hjälpa till med Obamas gröna omvandling av USA. Men det är väl för mycket att hoppas på. Det blir nog krasch och ännu mer krasch de närmsta åren snarare än förnyelse.

Pierre Gilly sa...

Krigsindustrin har ju skapat en del teknik som kunnat användas civilt - datorer, internet och annat, men till vansinniga kostnader jämfört med om man lagt pengarna på civil forskning från början. Och chansen att den ska kläcka miljöteknik tror jag inte heller på. Men det är klart, om krigsindustrin slutade suga upp den tekniska eliten öppnas kanske möjligheter för den civila industrin. Inshallah.