måndag, februari 16, 2009

11.30. Lunch på Kikkobar i Linköping med G. Jag föreslår att min proisraeliske vän ska läsa Susan Nathans Ett annat Israel Min resa över den judisk-arabiska gränsen. Nathan beskriver hur ofattbart orättvist Israel behandlar sina muslimska och kristna medborgare. Eller Ilan Pappes Den etniska rensiningen av Palestina för att komma över sina villfarelser om "ett land utan folk åt ett folk utan land". G levererar sitt vanliga "det finns en annan sida också". Det slog mig att han sa något liknande på högstadiet men då om Hitler. Tyska folket fick jobb, man byggde motorvägar. Hitler hade också en annan sida.

21.30 Laxburgare på Sibylla i Linköping serverad av en irakisk tjej som flytt Bushs krig. Bläddrar i Norman Finkelsteins Image and realy off the Israel-Palestine conflict som jag precis lånat på universitetet. I andra hörnet berättar en tonåring om sitt besök hos släkten i Jerusalem för en annan tonåring. En kusin har fått flera tår avklippta av polisen. En annan kämpar för att inte fundamentalistiska judar ska stjäla hans lägenhet. När han märker att jag hört vad han sagt sänker han rösten. Att få offren att känna mer skam än vrede tillhör Israels verkliga triumfer.

2 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Episod nr 2 påminner mig om en tågresa mellan Norrköping och Stockholm i början av 80-talet. I kupén satt några personer och pratade, en man berättade om en resa i Israel. Vid något tillfälle såg han lite ängsligt omkring sig, sänkte rösten, och sade "jo, jag tyckte faktiskt att araberna var trevligare" ... . Ajaj, sånt får man inte säga!

Pierre Gilly sa...

Jag får väll kontra med min egna åttiotalshistoria: min första israeldiskussion hade jag med rektorn (räkan) på min grundskola. Han pratade om hur israelerna fått marken att blomma och därför förtjänade landet. Jag tyckte det luktade nazism men det är ett klassiskt kolonialistiskt argument. Dörren till hans kontor var vidöppen: ingen skam där inte.