måndag, januari 11, 2010

Lögner om Ingvar Carlsson




Tidningsläsning är vår tids morgonbön lär den tyske filosofen Hegel ha sagt. Både bön och tidningsläsning är en trosakt. Tidningsläsaren är lika övertygad om att nyheterna avspeglar en verklighet som den bedjande är övertygad om guds existens. Lika lite som de bedjande ifrågasätter gud ifrågasätter tidningsläsaren sambandet mellan orden och verkliga händelser.

De mer kritiska läsarna förväntar sig kanske inte att varje enskild artikel ska vara sann utan föreställer sig att den kan fastställas efter att man intagit flera olika texter.

Men kan man lita på det?

Sedan en några månader tillbaka finns det hundratals hänvisningar på nätet där man kan läsa att tidigare statsminister Ingvar Carlsson skulle ha varit svag för DDR. De flesta är bloggare eller kommentarer till tidningsartiklar men här finns även tryckta tidningar.

Den första verkar ha dykt upp i en ledarartikel i tidningen Världen idag (28/9). Där skriver pedagogikprofessorn Bert Stålhammar att Ingvar Carlsson var på plats under DDR:s 40 årsjubileum och i ett hyllningstal sagt: ”vi har mycket att lära av er”.

En vecka senare (4/10) hakar SvD:s tjugotvåårige ledarskribent Johan Wennström på. I en ledare som handlar om att vissa svenskar lät sig ”tjusas” av DDR skriver han: ”Och det var det här landet som Ingvar Carlsson sent på 80-talet påstod att Sverige hade mycket att lära av.”

När journalisten Mats Wingborg kollar upp fakta visar det sig dock att inget stämmer. Ingvar Carlsson var inte ens var på plats under DDR fyrtioårsjubileum. Och när Wingborg ringer upp Johan Wennströms källa låter det helt annorlunda. ”Hon säger att hon aldrig hört Carlsson uttala sig om DDR. Däremot har hon ”läst i SvD, eller om det var Sydsvenskan, att Carlsson berömt DDR” skriver Wingborg i senaste numret av tidningen Tiden. (Som tyvärr inte finns på nätet)

Tidningen Världen idag är väll det närmaste den amerikanska kristna tokhögern man kan komma i Sverige så vad den skriver är kanske inte så mycket att bry sig om. Att en stor tidning som SvD först kan komma med en sådan allvarlig beskyllning utan att kontrollera sin källa är värre. Och att Johan Wennström både avböjt en kritisk kommentar från Wingborg eller själv publicerat en dementi är bedrövligt. Johan Wennströms ohederliga agerande gör att ryktet om Ingvar Carlsson fortsätter att spridas.

Senast ut var Stephan Wagner i Helsingborgs Dagblad (12/10) som under rubriken Skammens mur skrev: ”Och var det inte så att Ingvar Carlsson någon gång på 1980-talet framhållit att Sverige hade mycket att lära av DDR?” Att Wagner formulerat det som en fråga kan förstås på två sätt. Antingen vill Wagner antyda att han själv minns det, eller så är han osäker på sanningshalten. Om det är det senare kan man undra varför han valt att ta upp det.
En läsarkommentar från (8/12) från SvD nätupplaga visar på ett tragikomiskt sätt hur detta rykte för en del förvandlas till något självupplevt: ”Vem minns inte (…) Ingvar Carlsson vid muren våren 1989 mässa att vi svenskar har mycket att lära av DDR!” Tyvärr är det inte osannolikt att en massa svenskar de kommande åren plötsligt tror sig minnas att Sveriges statsminister hyllat DDR.
Ingvar Carlsson är ett offer för vad den franske filosofen Jean Baudrillard kallade hyperverkligheten: bilden håller på att överträffa verkligheten.

--------
uppdatering (Torsdag): Bulten i Bo har spunnit vidare på Mats Wingborgs artikel.

12 kommentarer:

Kerstin sa...

Det här började för länge sen och jag begrep aldrig var det kom ifrån. Redan i början av 90-talet, då vi hade en annan borgerlig regering, talade de studenter och teknologer, som jag undervisade då, om för mig hur det var i Sverige på 60-och 70-talen. Jag var väldigt förundrad, för det land de beskrev för mig hade jag aldrig levt i. Det lät mer som, ja just det - DDR.

Förtal som handlar om att förknippa Socialdemokraterna med Stalin-kommunismen och senare tillkom också nazismen alltså - så här i valrörelsens början. Är inte ett dugg förvånad. Vi lever just nu i ett lögnens förlovade land.

Björn Nilsson sa...

Det raka svaret på frågan "vem minns inte?" är väl att "ingen minns eftersom det inte hände". Men med ett suddigt sätt att uttrycka sig kan man ju påstå saker utan att ha påstått det, om nu någon skulle avslöja bluffen.

Men det här kan ju motsvara det hånade uttalandet av Per Albin Hansson: "Sveriges beredskap är god". När han sade det, kort tid innan kriget startade, gällde det inte den militära beredskapen som inte var så lysande, däremot folkförsörjningen i händelse av avspärrning. Och där hade han rätt. Man hade lärt sig av livsmedelskrisen under Första världskriget, och det blev ingen motsvarande situation under det Andra. Just för att "beredskapen var god".

Anders sa...

Fin granskning, ko-dumt, som Göran Persson lär ha sagt..

(eller har han...?) ;-)

Pierre Gilly sa...

Det där om Per Albin kände jag inte till. Det vore intressant att veta när och hur citatet började användas sådär.

Björn Nilsson sa...

Det var först för några år sedan jag fick höra detta, av en historielärare på Södertörn. Minnet är suddigt, men Sveriges Radio verkar ha klippt ihop två tal som Hansson höll och sammanlagt fick man intrycket av att det var militär beredskap som avsågs. Vet inte vad nedanstående litteratur innehåller faktamässigt, men det är något som ingår i "Historielärarnas förenings årsskrift" och är förhoppningsvis vederhäftigt.

Per Albin och den ´goda beredskapen´ : ett sorglustigt exempel på tanklös mytbildning och fräck historieförfalskning
Författare Richardson G;
Utgivningsår 1992
Sidor 40 - 52

Anonym sa...

Så Per Albin Hanssons uttalande fick jag höra första gången av min historielärare på högstadiet.

Ja, det vore intressant att veta hur och uttalandet kom att omtolkas.

Anonym sa...

Är Johan Wennström, och SvD, inkapabla att framföra en tydlig ursäkt och dementi när de far med osanning? Inga andra (ledar)skribenter på högerkanten verkar bry som om att Johan Wennström ljuger på det här sättet heller tydligen.

Bulten i Bo sa...

Mycket bra, Pierre.

Jag tror källan till faktoiden står att finna hos Aktuellt i Politiken där Birgitta Almgren och Ulf Larsson debatterar hennes bok "Inte bara Stasi – Relationer Sverige-DDR 1949-1990" (Carlssons), bl.a om vilken påverkan DDR-beundraren, skolpolitikern och socialdemokraten Stellan Arvidsson skulle ha haft, bla på förre utbildningsministern Ingvar Carlsson.

Att Jonas Orring, undervisningsråd, överdirektör och sedan också generaldirektör för Skolöverstyrelsen, var klart intresserad av det östtyska skolsystemet bekräftas inte bara i tyska utan också i svenska källor. I ett brev till Stellan Arvidson, som finns på Kungliga Biblioteket, skriver Orring exempelvis vid ett tillfälle i maj 1965 om de östtyska pedagogseminarierna i Rostock: ”Jag tror också att vi har mer att lära av östtyskarna än av de flesta andra.

Och att detta nämns i samma artikel som Ingvar Carlssons namn också står att återfinna imponerade väl på någon dagledig kommentator som förbättrade historien lite. Sen fördes faktoiden väl vidare, via bloggar till Världen idag för att till slut hamna hos Wennström/Gudmundson/Arvidsson/Linder.

Magnus sa...

Konstprofessorn och DN-kritikern Torsten Bergmark skrev 1976 i en osedvanligt slirig artikel (i När-Var-Hur årg. 1977), "Konstnären idag": "Vad kan vi lära oss av Kina eller DDR vilkas konst vi sett prov på? (---) I DDR knyter man an till den figurativa traditionen från renässansen för att gestalta den nya männsikan som på en gång är individ och integrerad i kollektivet. Det är försök som även om de ännu inte gett övertygande resultat inger mera hopp och mod" än konsten väster om järnridän.

Bergmark var en osedvanligt trubbig konstpolitruk ("vem minns längre de urusla artiklar som Torsten Bergmark skrev om konst i DN år ut och år in?" frågade författaren Gösta Friberg med rätta några år senare) och han hade en inte obetydlig makt i konstfrågor under 70-talet, men det är en bra bit till regeringsnivå. Inte heller Palme hyllade någonsin Östtyskland.

Bulten i Bo sa...

Har nu va5it och hämtat Wingborgs artikel på Biblioteket och ser där att mina gissningar om faktoidens ursprung stöds av Birgitta Almgren.

Christian Schickhardt sa...

Att Ingvar Carlsson skulle ha deltagit i DDR:s 40-årsjubileum har jag aldrig hört förut. Däremot minns jag Olof Palmes statsbesök i Stralsund och hur det blåstes upp i DDR-TV. Jag har hört efteråt av Wolf Biermann och andra dissidenter att de var väldigt besvikna på Palme för att han inte tog upp mänskliga fri- och rättigheter i ett land som spärrade in sin befolkning och förföljde alla oliktänkande.

Jag minns också Mikael Wiehes, Björn Afzelius och Fria Proteaterns uppträdande i DDR-TV:s årliga propagandashow "Festival des politischen Liedes". Wiehe var "stolt över att få uppträda i den demokratiska delen av Tyskland" - exakt så sa han! Jag ryser än..

Här däremot är en som deltog i jubileet:

http://chschickhardt.blogspot.com/2010/10/danmarks-egen-lars-ohly.html

Ha en fortsatt skön söndag! :)

Anonym sa...

Under åren 58-82 kände man en egendomlig olust.Vad kan det ha varit?