lördag, februari 27, 2010

Om konsten att nedlägga Ilmar Reepalu


Jaktsäsongen har börjat. Överallt i Sverige har journalister, bloggare och politiker fått upp vittringen. Bytet är Malmös finansborgarråd Ilmar Reepalu. Så här upphetsat har drevet inte varit sedan det slet Sigvard Marjasin i stycken. Anklagelserna faller som en hagelskur. Det finns fler versioner än skribenter och rätt mycket är outtalat, insinuerat och omöjligt att vederlägga eller bekräfta.

Vissa saker går dock att avfärda. Synagogan i Malmö har lyckligtvis aldrig utsatts för ”mordbränder” som den centerpartistiske riksdagsmannen Fredrik Federlay hävdar (SvD24/2). Någon har däremot försökt sätta eld på det judiska begravningskapellet. Polisen kallar det för ”sabotageförsök”.

Polisen i Malmö känner inte till några attacker mot judar. Polisen vet inte vem eller hur många personer som ligger bakom de hot som riktats till judar. 2009 begicks det 79 antisemitiska brott i Malmö. Det är naturligtvis 79 för mycket. Frågan är hur många personer som ligger bakom dem. Är det rimligt att anta att 79 brott begåtts av mer än en handfull individer?

Reepalus uttalanden ges hela tiden den värsta tänkbara läsarten. Den mest extrema formen hittar man (naturligtvis) i tidningen Världen i Dag. Extrem för att man inte ens förmår att skilja på sin egen tolkning av Reepalus ord och vilka ord Reepalu faktiskt använt. Den 23/2 hade man följande påhittade rubrikcitat på sin webbsida:

Reepalu "Judar delansvariga för antisemitismen".


Andra debattörer är smarta nog att inte hitta på Reepalucitat men deras läsning är identisk med Världen i Dags låtsascitat. Det är för övrigt samma tidning som nyligen publicerade påhittade citat där Ingvar Carlsson hyllar DDR. Sedan dess har bland annat SvD använt det falska citatet i en ledare och vägrat publicera en rättelse eller ett genmäle från Mats Wingborg, den journalist som avslöjat bluffen.
Just när jag tror att hetsen mot Reepalu inte kan blir mer absurt så tittar Jackie Jakubowski fram i Aftonbladet och hävdar att Reepalu är ”en skam för sitt parti” och att antisemitismen i Malmö rent av hotar demokratin i Sverige. Eftersom Jakubowski tidigare framfört närmst identiska åsikter som Reepalu trodde jag att han skulle hålla tyst.

I likhet med Reepalu anser Jackie Jakubowski att det finns ett samband mellan antisemitism och den palestinsk-israeliska konflikten. Det var i alla fall hans åsikt i en krönika som publicerades den 16 november 2006 i Sundsvalls Tidning.



Den palestinsk-israeliska konflikten har idag bidragit till att antijudiska myter fått allt större spridning i den muslimska världen.



Ska man tolka det som att även Jakubowski menar att judar är delansvariga för antisemitismen? Eller är det så att både Reepalu och Jakubowski menar att konflikten mellan staten Israel och palestinierna skapar antisemitism? Så här sa Reepalu i Skånska dagbladet den 27/1:


Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler. Samtidigt skulle jag önska att företrädare för muslimer i Malmö klart och tydligt säger att judarna i Malmö inte ska blandas in i Israel-Palestina-konflikten.


De som förfäras över det här uttalandet av Reepalu borde också rimligtvis förfäras över att Jakubowski förklarar fientligheten mot muslimer med att de inte fördömt Radio islam:

Ett klart ställningstagande från både enskilda muslimers och muslimska organisationers sida mot extremism, antisemitism och terrorism är det bästa sättet att visa att muslimer har en självklar plats i det svenska samhället och att islam inte skall dömas efter dess avart, islamismen, som kidnappat Profetens lära.
(VLT 10/11 2005)

Att det inte sker beror på att en stor del av Sverige opinionsbildare reflexmässigt tillämpar dubbla motstockar. Muslimer kan man behandla som ett kollektiv. Judar är individer. Vem som säger något är uppenbart viktigare än vad som sägs. När Sunday Times konstaterar att inga judar attackeras förstår alla att tidningen talar om fysiska attacker. Men när Reepalu säger exakt samma sak i ett pratminus i samma tidningsartikel då tolkas det som att han helt förnekar att det skulle begås antisemitiska brott i sin stad.

Det är inte bara debattörer som Fredrik Federlay som uppenbart då och då fullständigt glider över i en fantasivärld. När drevet sätter igång kan vi alla debattera saker som inte hänt (mordbränder mot synagogan i Malmö) och förtränger saker som hänt (mordbränder mot moskéer i Malmö). Under trycket av det massiva fördömandet av Reepalu spelar fakta, rim och reson ingen roll.

Drevet skapar sin egen verklighet. Den verklighet får både bekräftelse och ytterligare näring när en skrämd Reepalu (vem vore inte livrädd i hans situation) förklarar att han inte insett allvaret i situationen i Malmö. Det är samma kollektiva paranoia som under hetsen mot de ryska ubåtarna i svenska skärgården som visade sig vara minkar. Då som nu är det bättre för karriären att stå på rätt sidan om drevet.

Andra om Reepaludebatten: Bo Widegren,

5 kommentarer:

Anders sa...

Bra skrivet!

Anonym sa...

Efter att ha hört en intervju med Reepalu och någon representant för den sionistiska dårhuspöbeln som kallat honom för "treblikavakt" och andra perversiteter i p1 i morse, förstår man var ribban ligger så fort de paranoida rasstats & folkmordsförespråkarna får husera fritt i svensk papegojmedia...

Patric Philipsson sa...

Jag väntar bara på att Gunnar Hökmark skall skriva en artikel om Ingmar. Det kan bli ganska underhållande. han gillar ju att måla fan på väggen så fort något nämns om Israel som ej av rosendofftande karaktär.

Patric Philipsson sa...

Det är givetvis inte konstigt att Världen idag är den mest extrema som dessutom hittar på egna citat då de har Siwert Öholm som redaktör. Han är ju med i Samfundet Sverige-Israel.

Simsalablunder sa...

Mycket väl skrivet!