onsdag, april 21, 2010

Sextiotvå år av israeliskt förtryck




Idag är det sextiotvå år sedan förtrycket av palestinierna institutionaliserades genom staten Israel.

Kritik mot Israel brukar mötas med den retoriska frågan om Israel har rätt att existera. Det är en teoretisk fråga. Israel är ett faktum. Landet har både kärnvapen och mellanösterns mest potenta armé.

Att påpeka att det inte finns något militärt hot mot Israels existens borde glädja landets vänner men den vanliga reaktionen är i stället irritation och förnekelse. Ett uppenbart skäl är att de flesta Israeliska övergrepp sker under förevändning att Israel skulle vara hotat.

Man kan även se viljan att överdriva hotbilden mot Israel som ett inslag i vår tids postmoderna trend att tävla om offerrollen. Ett återkommande tema är också att Israel förhindrar en ny förintelse och att all kritik mot landet därför borde vara tabu. Slavoj Zizek talar om ett tankeförbud (Denkverbot).

Kritik mot Israel brukar också avfärdas med att den som framför den tillämpar dubbla måttstockar. Då det begås värre övergrepp på andra håll är det fel att kritisera Israel. Oförmågan att relativisera kan bottna i antisemitism.

Det är sant att debattörer väldigt ofta använder sig av dubbla måttstockar. Saudiarabien och Iran är till exempel på ungefär samma nivå när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati (Fast det finns goda argument för att hävda att Iran ändå är lite bättre än Saudiarabien.). Ändå behöver man inte genomföra någon tidningsstudie för att veta att media regelbundet skriver om problem i Iran men nästan aldrig om dem som finns i diktaturen i Riyadh. Dubbla måttstockar är oerhört vanligt. De flesta afrikanska länder är diktaturer men ändå är det bara några få som media brukar rapportera och kritisera. De som gör affärer med väst på väst villkor hamnar i regel i media skugga – oavsett hur hårt man förtrycker sitt folk – medan de som trilskas väcker ledarskribenternas passion för demokrati.

Även i Israels fall kan man tala om dubbla måttstockar, men inte på det sätt som landet vänner brukar mena. Det är sant att de israeliska övergreppen inte kan jämföras med folkmordet i Sudan, men det är att jämföra äpplen med päron. Ett folkmord bör jämföras med ett annat folkmord, och en apartheidstat bör jämföras med en annan.

Israel brukar regelbundet presenteras som ett demokratiskt land som inte är särskilt annorlunda från andra demokratier. Ändå är inget längre från sanningen. Ta det faktum att Israel vägrar att definiera sina gränser. Det finns visserligen många gränskonflikter runt om i världen andra länder har en åsikt om var dess territorium slutar. Hur skulle världen reagera om Ryssland plötsligt meddelade att man inte längre betraktar landets gränser som givna och att man inte heller vill berätta vilka gränser man anser legitima? Bara detta vore tillräckligt för att förvandla vilken annan stat till en paria i FN.

Till skillnad från andra normala stater så definierar sig Israel som en stat för en viss etnisk grupp (judar). Rättigheter är inte automatiskt knutna till medborgarskap utan beror på vilken etnisk grupp man tillhör. En amerikansk eller svensk jude har till exempel fler rättigheter i Israel än en Israelisk medborgare som råkar vara arab.

Hur skulle Israels vänner i Sverige reagera om vi införde israeliskinspirerade lagar i Sverige? Hur låter det om man talar om Sverige som de etniska svenskarnas land? Hur vore det om vi i Sverige gjorde om våra ID kort så att man kan se vilken etnisk grupp de svenska medborgarna tillhör? Hur vore det om nästan all mark i Sverige ägdes av en stiftelse som enbart lånar ut marken till etniska svenskar. Normala stater är öppna etniskt men slutet geografiskt. I Israels fall förhåller det sig tvärtom. En politik som lätt skulle identifieras som naziinfluerad om den genomfördes i Sverige ses som helt oproblematisk i Israel.

Ett annat gott skäl för att kritisera Israel är att landet försvaras av inflytelserika politiker och opinionsbildare i väst. Detta stöd är dessutom än mer öppet och uttalat än stödet för den Sydafrikanska apartheidstaten var så sent som på sjuttiotalet. Och detta stöd nästan uteslutande kommer från den höger där man tidigare hittade de flesta antisemiter.

Svenska politiker och opinionsbildare stödjer i praktiken även förtrycket i till exempel Ekvatorialguinea, men det sker främst genom att man inte låtsas om att det finns problem där. Det finns inga svenska politiker som uttalat stödjer Ekvatorialguinea som man stödjer Israel. Det utrymme som debatten om Israel får är berättigat just av det faktum att dess form av förtryck har ett sådant öppet stöd i Sverige.

Det är också viktigt att inte sluta kritisera Israel då de som försvarar landet ofta även undergräver yttrandefriheten. Det sker dels indirekt genom att man lyckas skrämma folk till tystnad. Efter hetsen mot Reepalu ska det mycket till för att en svensk politiker ska våga föreslå någon form av bojkott av Israel i någon form. Detta ligger nära Zizeks idé om Denkverbot.

Men det finns också direkta angrepp mot yttrandefriheten. Ett av de senaste och mer absurda exemplen är den franska justitieministerns direktiv om att de som uppmanar till bojkott av israeliska varor ska åtalas. Enligt Michèle Alliot-Marie är uppmaning till bojkott av israeliska varor en form av antisemitism. Att information om den här typen av absurda och farliga beslut inte ens debatteras i franska medier är också ett tecken på hur stark självcensuren blivit.

Så har det inte alltid varit. Den andra december 1948 publicerade New York Times en artikel där 27 judiska forskare och kulturpersonligheter anklagade den israeliske premiärministern och hans parti för att föra en nazistisk politik. Bland de mest kända undertecknarna fanns Albert Einstein och Hannah Arendt. Skulle någon stor västerländsk tidning idag, sextiotvå år senare, våga publicera en liknande artikel?

17 kommentarer:

MrPerfect72 sa...

Bra artikel.

"Skulle någon stor västerländsk tidning idag, sextiotvå år senare, våga publicera en liknande artikel?"

-Nja. Undantaget kan nog vara Aftonbladet och speciellt kolumnisten Jan Guillou. Tror det beror av vem som aeger tidngen.

MVH
MrPerfect72
Medlem av www.aktivdemokrati.se

Marcus sa...

"Att påpeka att det inte finns något militärt hot mot Israels existens borde glädja landets vänner"

Vad kallar du Irans kärnvapenprogram och Hizbollahs Scudrobotar? Vad kallar du Hamasfascisternas Katyushamissiler?

"Kritik mot Israel brukar också avfärdas med att den som framför den tillämpar dubbla måttstockar."

Ett exempel är din uteblivna kritik av den iranska regimen, och hur den behandlar både minoriteterna i Iran och resten av det egna folket.

"Ta det faktum att Israel vägrar att definiera sina gränser."

Här avslöjar du din djupa okunnighet, Pierre. Israel hade erkända gränser när det föddes, men inte av arabregimerna som angrep och förlorade mark. De insisterade på att INTE erkänna Israel, utan gick på sin höjd med på ett vapenstilleståndsavtal 1949, som på deras initiativ INTE definierade några permanenta gränser. Och vägran att förhandla om gränser fortsätter idag, med den palestinska sidan som vägrarfront. För att inte tala om att Iran vägrat att erkänna Israel överhuvudtaget, oavsett gränser. Israel uppmanar tvärtom till fredsförhandlingar om gränser m.m. direkt.

"Till skillnad från andra normala stater så definierar sig Israel som en stat för en viss etnisk grupp (judar)."

Nej. Israel är det judiska folkets nationalstat, vilket också framgår i dess självständighetsförklaring och i mandattexten från 1923.

Samtidigt garanteras i ovannämnda texter lika sociala och politiska rättigheter för minoriteter.

Du far med osanning när du säger att Israel är unik i detta. Alla arabländer definieras i sina konstitutioner som arabländer (men utan garantier för minoriteter). Även Sverige gör i sin konstitution skillnad på svenskar och "etniska minoriteter", och ger precis som Israel, alla samma medborgerliga rättigheter. Iran definieras också efter liknande kategorier, och har dessutom en statsreligion som genomsyrar lagstiftningen, i likhet med arabländerna. I den palestinska "konstitutionen" definieras islam som statsreligion, trots att en stor del av palestinierna är kristna. Din kritik mot Israel är allstå helt bakvänd, och djupt okunnig, i denna fråga.

Du kan läsa om de olika konstitutionerna här.

Det enda jag håller med om är att bojkotter självklart inte är brottsliga. Men bojkottorganisationer ska inte finansieras av staten om de går emot den regeringspolitik som förs, dvs att Israel inte ska bojkottas. Och absolut inte före regimer som arabländerna och Iran.

Marcus sa...

Förtydligande: när jag skrev att gränserna var erkända vid Israels födelse, menade jag att de hade föreslagits av FN i delningsplanen 1947, men planen förkastades av araberna, som startade krig istället. Vägran har fortsatt till denna dag. Därav frånvaron av gränser.

Pierre Gilly sa...

Marcus
Varken IAEA eller den amerikanska underättelsetjänsten säger sig ha några bevis för att det existerar ett iranskt kärnvapenprogram. Även om Iran hade kärnvapen är det absurt att föreställa sig att de skulle attackera Israel. Föreställningen att Iran skulle vara berett att begå kollektivt självmord genom att attackera Israel vilar ytterst på rasistiska föreställningar om den irrationella hatfulla vilden. Det är samma föreställningar som gör att vissa israelvänner hävdar att palestinierna inte reagerar på hur de behandlas utan styrs av vad de påstås vara: antisemiter. Hamas eller Hizbollah kan vara besvärliga men utgör knappast ett existentiellt hot mot Israel. Även när det förekom mycket självmordsattentat så dog det i regel fler israeler i trafiken än i terroristattacker.
Det är uppenbart att Israel inte anser att FN:s uppdelning utgör landets gränser. Frågan är var man anser att landet slutar. Man bygger hela tiden nya bosättningar på västbanken, som man uppenbart inte tänker lämna.
När det gäller diskrimineringen av icke-judiska israeliska medborgare rekommenderar jag Susan Nathan. The other Side of israel: My Journey Across the Jewis/Arab Divide. Det finns naturligtvis diskrimination av minoriteter i andra länder – inte minst diktaturer – men omfattningen och karaktären av den i israel är rätt unik. Kopterna i Egypten har sina problem men de är i en storleksordning mindre än palestiniernas i Israel. Det finns inte heller några svenska opinionsbildare som förringar kopternas problem i Egypten.

Bra att vi är överens om att det inte bör vara olagligt att uppmana till bojkott.

Pierre Gilly sa...

Marcus 9.10: Då är vi ju överens om att Israel saknar gränser. Det finns dock inget som hindrar Israel från att berätta var man anser att landet slutar. Det skulle underlätta för Israel att bli erkänt som stat om man visste vad man erkände.

Marcus sa...

Först tänkte jag faktiskt inte bemöta dina nya kommentarer, för de är så långt ut att det liksom är poänglöst. Jag nöjer mig med att peka på några saker i dina svar:

"Varken IAEA eller den amerikanska underättelsetjänsten säger sig ha några bevis för att det existerar ett iranskt kärnvapenprogram."

Jo, båda dessa organisationer har allvarliga misstankar om det. Du borde hänga med. Läs den nya IAEA-chefens rapporter, och läs också fatumet att USA har skrotat den gamla utvärderingen och nu konkret misstänker att Iran utarbetar ett kärnvapenprogram. Detsamma gäller Israels, Frankrikes, Tysklands m.fl länders underrättelsetjänster.

"Även om Iran hade kärnvapen är det absurt att föreställa sig att de skulle attackera Israel."

Varför det? Det var många som tyckte att Hiters retorik om judeutrotning också var "absurd". Var det för att han var en "vilde"?

Det kommer att börja med utpressning och stöd till terrorgrupper. Dagens iranska imperialism i Libanon, Gaza och arabvärlden kommer att trappas upp, och när stater kommer att försöka göra motstånd kommer hotat av kärnvapenattack alltid finnas där, särskilt mot Israel.

"Det är samma föreställningar som gör att vissa israelvänner hävdar att palestinierna inte reagerar på hur de behandlas utan styrs av vad de påstås vara: antisemiter."

De "behandlas" i så motto att israelerna erbjudit de fred sedan staten återupprättades, och judarna gjorde det sedan förra seklets början. De palestinska arabernas vägran att acceptera de judiska palestinierna och senare israelerna - samt deltagandet i alla utplåningsförsök och terrorkampanjer mot judarna sedan dess har resulterat i att deras självförvållade situation ser ut som den gör idag. Men det är aldrig för sent att ändra färdriktning.

"Hamas eller Hizbollah kan vara besvärliga men utgör knappast ett existentiellt hot mot Israel."

Du skrev inte "existentiellt" hot i inlägget, utan du förnekade att det fanns ett "militärt" hot mot Israel. Försök att inte glida undan.

Dessutom bortser du ifrån hotet att ständigt och när som helst kunna attackeras av robotar från Libanon.

Gällande ditt nya påstående att det inte finns något existentiellt hot mot Israel från dessa grupper så ska det noteras att det bara beror på att Israel är starkare än dem. Inte på att dessa grupper inte i sig skulle utgöra ett existentiellt hot, och inte skulle önska att krossa Israel och judarna om de bara kunde. Deras retorik gör helt klart vad deras vilja är. Dvs ett glasklart skäl till att Israel alltid måste vara starkare än sina fiender och varför Iran, som samarbetar, styr och finansierar dessa terrorister, inte kommer att tillåtas att utveckla kärnvapen - antingen för eget bruk eller som "smutsig bomb" att ges till terrorister.

"Det är uppenbart att Israel inte anser att FN:s uppdelning utgör landets gränser."

Det ansåg inte FN eller arabstaterna heller. Arabländerna vägrade att erkänna några gränser för Israel (eller ens dess existens) - än mindre sluta fred. Därför upprättades endast temporära vapenstilleståndslinjer (i väntan på framtida förhandlingar om gränser) efter arabvärldens nederlag i anfallskriget mot Israel 1948-49, som arabvärlden upphävde igen flera år senare.

Det enda sättet detta kan lösas är om palestinierna och hela arabvärlden sätter sig i direkta förhandlingar med Israel, erkänner den judiska staten och utarbetar nya säkra gränser för Israel, så att en palestinsk-arabisk stat kan upprättas vid dess sida.

Kerstin sa...

Pierre Gilly:
Ett mycket bra inlägg. En klar och systematisk genomgång av situationen. Borde vara svår att säga emot.

Kerstin sa...

Marcus:
Du säg i princip att: Hitler angrep judarna efter att han förföljt dem flera år, alltså kommer Iran att angripa och atombomba Israel. Logiken är inte imponerande och jämförelsen haltar betänkligt.

En skillnad mellan då och nu är att judar knappast hade gjort något mer förkastligt då än icke-judar hade gjort, medan Israels behandling av palestinierna sedan 1948 är ganska likt tyskarnas behandling av judar i Tyskland då, vilket utgör grund för den kritik som riktas mot Israel idag.

Nu är det ju vidare så, som Pierre Gilly påpekar, att det vore rena självmordsaktionen för Iran att angripa Israel. Det var ingen sådan för Hitler att angripa judarna eftersom hela Västvärlden var antisemitisk på den tiden och tyckte att hans åsikter om judar var alldeles riktig och judar förtalades överallt i Väst. Det var förstås moraliskt fördömvärt, lika fel och vidrigt som den antiislmamism som sprids nu och som vi upplever idag, som dessutom ligger till grund bl.a. för hetsen mot Iran.

Även om många är kritiska till Israels politik idag, och med rätta, så kan vi nog vara ganska säkra på att Israel inte skulle stå ensamt om Iran angrep landet och det vet ledarna i Iran.
Hitler å andra sidan visste att Västvärlden inte skulle lägga två fingrar i kors för att bistå de förföljda judarna i Tyskland, precis som de inte gör det idag för att få stopp på Israels behandling av palestinierna.

Iran har inte angripit något annat land på flera hundra år, Tyskland hade däremot startat ett världskrig bara några årtionden innan Hitler startade det andra.

Din beskrivning om orsakerna till motsättningarna mellan Israel och grannländerna är dessutom fantastisk. Allt färre människor går på den där enögda versionen idag. Den fungerade förvånnsvärt bra medan det bara var eliternas information som serverades oss. Den fungerar inte längre. Det går inte längre att förvrida människors världsbild hur mycket som helst - i varje fall inte deras som verkligen försöker ta reda på vad som faktiskt har förevarit till skillnad från vad propagandan försökt inbilla oss. Det propagandakrig som du deltar i är helt enkelt dömt att misslyckas, det fungerar bara inte längre.

Pierre Gilly sa...

Marcus:
Jag vet inte om du själv har läst de rapporter du nämner men det är uppenbart att i stort sett ingen som kommenterat dem i Sverige gjort det. I vanlig ordning är skillnaden mellan vad som faktiskt står i dem och vad man säger att det står i dem är ganska stor. Så är det alltid när det finns ett ekonomiskt eller politiskt intresse som kan påverkas av en rapport, så det är inget underligt. Jag skriver lite om det i en egen post, Iransk hägring, för att få in länkarna.

Snacket om att Israel alltid skulle velat ha fred och att palestinierna dragit på sig problemen på egen hand är rätt sliten propaganda vid det här laget. Den finns en rad nya Israeliska historiker som punkterat det (Benny Morrison mf).

Marcus sa...

Kerstin,

"Iran har inte angripit något annat land på flera hundra år"

Detta är en sliten iransk propagandafras. Den är helt irrelevant av två skäl:

1) För "hundra" år sedan hade inte Iran en islamistisk regim.

2) Iran har startat ett proxykrig mot Israels civila, genom beväpning och finansiering av Hizbollah och Hamas. Båda dessa iranska marionetter har startat åtminstone varsitt krig mot israeliska civila (från Libanon 2006 och från Gaza för flera år sedan, vilket kulminerade i slutet av 2008).


Pierre:

"Snacket om att Israel alltid skulle velat ha fred och att palestinierna dragit på sig problemen på egen hand är rätt sliten propaganda vid det här laget. Den finns en rad nya Israeliska historiker som punkterat det (Benny Morrison mf)."

Han heter Benny Morris, och han har exakt motsatt åsikt till den du hävdar.

Herregud, var inhämtar ni information någonstans?

Pierre Gilly sa...

Det finns en bra översikt över vad som ibland kallas postsionistisk historieskrivning i Shlomo Sands bok Le mot et la terre. Les intellectuell en Israel.

Simha Flapan, visar att de judiska ledarna tillsammans med Jordaniens kung Abdallah ingick en hemlig pakt i syfte att förhindra uppkomsten av en palestinsk stat. Flapan ifrågasätter också myten om att små judiska styrkor skulle ha stått emot överlägsna arabiska. Flapa visar också hur den israeliska sidan saboterat valla fredsförhandlingar fram till 1952.

Andra israeliska historiker, Avi Shlam, Ilan Pape, Benny Morris säger ungefär samma saker.

Benny Morris främsta bidrag är att ha visat att talet om att palestinierna självmant skulle ha lämnat sina hem är en myt. Däremot finns det belägg för att de uppmanats att stanna kvar av arabiska och palestinska ledare, men att de flydde för att de (på goda grunder) fruktade att de skulle dödas. Det var ju inte bara Deir Yassin som palestinier massakrerades. Många valde inte ens själva att fly, utan blev bortjagade.

Av de ovan nämnda har jag bara läst Sand och Pape. Annars kan jag rekommendera några böcker jag läst senaste tiden:

Joseph A. Massad La persistance de la question palestinienne
Yitzhak Laor Le nouveau philosémitism européen et le “camps de la paix en Israel
Hanna Arendt Sur L´antisémitisme, Eichmann á Jérusalem
Dennis Soeffert, Israel Palestine Une passion Francais, La nouvelle guerre médiatique israelienne
The case against Israel, Michael Neumann
Zionism The Real Enemy of the Jews, David Becomes Goliath, Alan Hart

Det säger också en del om mina källor.

Kerstin sa...

Marcus:
Som sagt, den där propagandan fungerar inte längre, ju snabbare israelpropagandisterna inser detta, desto effektivare kan de arbeta för Israel. Som det nu är föröder ni bara Israels anseende ännu värre med era patetiska försök att få det att verka som om staten Israel hotas av utplåning av palestinierna och/eller av Iran.

MrPerfect72 sa...

Personligen tycker jag att vi ska bevaepna palestinier som vill strida foer aatertagandet av ockuperat territorie och om Iran vill samma sak aer det inte alls konstigt. Israel bryter mot internationell lag ENSAST med stoed av USAs odemokratiska veto i det handikappade FN.

Jag vill foer att belysa var problemet ligger citera:

"You must end the illegal occupation."

Kofi Annan, addressing Israel in a meeting of the UN Security Council, March 12, 2002

Vidare israeliska premiaerministrar:
http://www.monabaker.com/quotes.htm

Israels olagliga ockupation och etniska rensning och fascistiska aphartheidregim aer hela problemet.

Att det Israeliska folket stoedjer den aer beklagligt, men ett faktum. Ett svinaktigt folk? Nja. Kanske en svinaktigt kontrollerad media och ett uppskraemt korkat folk, precis som tyskarna som satte Hitler vid makten.

Historisk skam kommer laenge att plaaga alla Israeler om internationell lag ploetsligt skulle bli verklighet. De aer alla tillsammans skyldiga foer foertrycket av Palestinierna och invasionen av deras land.

Fantomas sa...

"Att information om den här typen av absurda och farliga beslut inte ens debatteras i franska medier är också ett tecken på hur stark självcensuren blivit. "

Eller som sagt, vilka tribala intressen som äger det "fria ordet".

AIPAC visar hur en folkgrupp(som endast utgör ett par procent av USAs befolkning) självutnämnda och mäktiga representanter lyckas bestämma hela landets mellanösternpolitik vad kan inte då åstadkommas inom media?

Jag blev glad med paff när jag läste din uppriktiga och välformulerade artikel, det här är absolut strax över vad någon skribent och journalist som är rädd om sin karriär och sitt privata familjeliv överhuvudtaget vågar yppa om den judiska rasstaten.

Att "antisemitism"-klockan dånade hos Hasbarakollektivet och "Marcus" fövånar inte, vänta bara, det kommer mera...

Anonym sa...

Tänk!

För bara mindre än tio år sedan skulle du ha släpats inför räfst och rättning som "antisemit" och "förintelseförnekare" för att överhuvudtaget ha nämnt ordet "sionist", för att inte nämna artikeln i sin helhet. De flesta skulle dra sig ur långt tidigare. Sådant bådar gott inför den fria debatten. Det enda du behöver brottas med nu är redaktörskollektivet och sionistiska stormtrupper av bloggtroll.

Vem vet? Om ytterligare några år kanske det går att nämna SÅDANT HÄR utan att hamna i inkvisitionsdomstolar?

Pierre Gilly sa...

1. Bra att du tagit ett nick nu Fantomas..
2. Anonym 2.59 Jag förstår inte poängen med att blanda upp en diskussion om den sionistiska lobbyn med antisemitiska föreställningar.

Pierre Gilly sa...

Anonym 2.59: det är materialet i din länk jag syftar på.