torsdag, september 09, 2010

Är det svenska valet demokratiskt?




Valtider är kvaltider för många väljare. Vad ska man rösta på? Själv har jag funderat ända sedan jag blev myndig för tjugotvå år sedan men aldrig röstat. Först handlade det bara om att jag inte tyckte om partiernas program. Och inte blev det bättre när jag insåg att det ofta inte fanns ett samband mellan vad de sa, och vad de sedan gjorde. Ibland blir det tragikomiskt. Alla partier utom moderaterna sa sig till exempel fram till nyligen vara mer eller mindre emot kärnkraft. Och det är den där mer eller mindreretoriken som gör att vi ändå har kärnkraft i Sverige.

Från USA är det rätt väldokumenterat att de flesta amerikanska väljare inte har en susning om vad de politiker de röstar på egentligen står för. Obama vann valet genom att ge amerikanerna det felaktiga intrycket att han ville avsluta Bushs krig. Yes we can, sa Obama. Yes we can, svarade de maktlösa. Det är samma magi som Mary Poppins använder när hon hävdar att man kan ta sig ur hopplösa situationer bara genom att ropa supercalifragilisticexpialidocious. Retoriken segrar ständigt över verkligheten.

I Europa är det inte bättre. I Frankrike har Sarkozy gjort sig kände som den tuffa polispresidenten men att han dragit in på över 10 000 polisjobb verkar inte sjunka in.

I Sverige har jag träffat en del som röstat på moderaterna hela livet men som i de flesta sakfrågor har samma åsikt som vänsterpartiet säger sig ha. Och förmodligen finns det en och annan vilsen moderat inom vänsterpartiet.

Numera är min motvilja mot riksdagsvalet mer principiellt. Jag tycker inte att riksdagsledamöter ska väljas av folket. Det finns många anständiga politiker, inte minst på kommunal nivå, men det torde också vara uppenbart att politiken drar till sig obehagligt många narcissister. De bästa politiker är de som aldrig strävat efter makt. De som vill bli valda är många gånger de minst lämpade.

Föreställningen att fria val skulle vara samma sak som demokrati är ett missförstånd. Demokrati var från början ett nedsättande ord som myntades av filosofer i det gamla Grekland som motsatte sig folkstyre. De hade en klarare syn på frågan än vi har idag. För dem var val per definition en aristokratisk mekanism där medborgarna ger sin makt till en liten klick individer de anser mer lämpade att styra än de själva. Det vi kallar demokrati är i själva verket en slags oligarki som antikens elitister hade gillat.

De riktiga demokraterna i Aten under antiken hade en mer jordnära inställning till vad folkstyre innebar. De hade ett system med direktdemokrati, där alla medborgare kunde rösta och tala i folkförsamlingen. Det gav visserligen mer makt åt dem som kunde tala och hade tid att ägna sig åt politik än de fattiga med tunghäfta. Men fattiga som kunde tala hade trots allt en chans att påverka. Nu går det förmodligen inte att överföra systemet med direktdemokrati från en stadsstat till ett stort land som Sverige, trots modern informationsteknik, men de gamla grekerna hade en annan mindre komplicerad demokratisk mekanism: de lät slumpen avgöra tillsättandet av viktiga ämbeten.

Att lotta ut mandaten i kommunen, landsting och riksdag, vore ett ypperligt sätt att avskaffa oligarkins makt. Om slumpen avgjorde vem som satt i riksdagen skulle i stort sett samtliga ledamöter erfarenhet från alla typer av arbeten. Urvalet när det gäller ålder, kön, etnisk och klass skulle bli mycket mer representativt för Sveriges befolkning än det är idag.

Att låta slumpen tillsätta mandaten innebär att man erkänner att alla medborgare är eller har kapaciteten att bli vuxna. Jag tror att människor växer med uppgiften om de ges förtroende. Demokrati handlar inte att folk ska få välja sina kungar, utan att de själva anses mogna att styra.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket tänkvärt och mycket bra formulerat.
När jag tänker efter ligger det ju inte så långt från Lenins tankar, eller hur?
Sixten Andréasson

Pierre Gilly sa...

Det känner jag inte till. Jag inhandlade visserligen Lenins samlade verk på spanska i Havanna en gång i tiden men det blev aldrig av att jag läste dem...

Lasse Strömberg sa...

Kul tanke om demokratin, och jag måste säga att jag nog håller med, åtminstone i vissa stycken.
Men jag tycker nog att du ska rösta om du får.

Kerstin sa...

För övrigt var det bara fria män, kanske omkring 10% av befolkningen som hade rösträtt, som inkluderades i den grekiska demokratin, inte slavar och inte kvinnor.

Tycker annars att ditt förslag är uselt. Bättre vore väl en skola som utbildade människor att förstå vad politik handlar så att de kan ta ställning utifrån kunskaper innan de röstar. En kunnig väljarkår sätter en helt annan press på politiker än en okunnig - som vi vet, och påverkar därmed politiken effektivare.

Det är alldeles för många som idag anser att demokratin är för omständig och som vill ersätta den med -ja vadå? Inte med vanliga människors inflytande på andra sätt i alla fall.
Men jag tror att du blir sannspådd, demokratin håller på att dö.

Pierre Gilly sa...

Lasse: Jag kan rösta i kommunalvalet, och skulle kunna göra det här från Montreal...
Kerstin: Den grekiska demokratin hade massa horribla brister i praktiken men deras idéer var intressanta. I vår liberala demokrati (vi lever i en oxymoron) har de flesta varken ork eller lust att sätta sig in i hur samhället styrs. Det finns inget som talar för att våra kungar kommer att minska antalet arbetstimmar eller arbetsår så pass mycket att väljarna har möjlighet att följa politiken på riktigt. Tvärtom verkar trenden numera vara att ju rikare vi blir, desto mer tid ska det jobbas.

Леонид Григорьевич Ивашов sa...

"Men jag tycker nog att du ska rösta om du får"

Att inte rösta är också ett val.

För min och många andras del ett ställningstagande, att INTE LEGITIMERA det den politiska diskussionsklubben Regering & Riksdag liksom deras överordnade i politbyrån i Bryssel kallar "demokrati" och "fria val".

Ett valdeltagande under 50% skulle ge dem en näsknäpp som vore mycket svår att bortförklara. Precis som i fascistunionen EUSSR är valen numera sedan en tid helt jämna mellan blocken under låga valdeltaganden och detta beror givetvis på att vi har ett antal partier men bara en enda politik oavsett. Den logiska följden av ett ickeröstande vore i praktiken att tvinga fram de reella alternativ som motades bort när EU tog makten över folken och flytta den närmare dem den skall utgå ifrån.

Pierre Gilly sa...

I USA är det bara en fjärdedel av befolkningen som röstar i kongressvalen, och det förklarar de med att amerikanerna är så nöjda med sitt samhälle att de avstår från att rösta.

Oligarkin är inte fullständigt döv för folks önskemål eller behov. Det faktum att det alltid finns ett alternativ som är värre än det andra gör att det kanske inte alltid är så smart att som mig strunta i att rösta. Obama som till exempel är en klon av Bush har sett till att 95 % av dem som saknat sjukförsäkring snart kommer att få det. Man kan inte bara strunta i det faktum att det är en enorm förbättring för runt 40 miljoner amerikaner. Att sedan sjukförsäkringssystemet fortsätter att vara odemokratiskt och ineffektivt är en annan fråga.

I Sverige är skillnaderna mindre dramatiska men inte så små att man helt kan bortse från dem. Problemet med röstbojkott är att det mest lockar progressiva, och därmed ge den reaktionära högern mer inflytande.

Kerstin sa...

Jag finner det dumt att inte rösta i riksdagsvalet, för det spelar faktiskt roll vilket block som sitter i regering - även om det i många avseenden inte är så stor skillnad så är det det i andra och inte helt oviktiga sådana.

Men, jag bojkottar av princip EU-valen, för det apspel till demokrati man har där, det kan man bara inte delta i.

Pierre Gilly sa...

Jo, även om man inte kan kalla det demokrati så har du rätt i det. Men eftersom Sverige aldrig gett mig medborgarskap, trots att jag är född i Linköping och har en svensk mor, så är riksdagsvalet inget jag kan delta i. Jag antar att det är en gammal tysk lagtradition som betonar faderns blod som spökar.

Emvie sa...

det finns nu flera partier som valsamverkar i syfte att skapa direktdemokrati.
http://aktivdemokrati.wordpress.com/2010/07/27/ett-demokratiskt-tal-till-nationen/