tisdag, september 14, 2010

De små skillnadernas tyrannie

Jacob Wallenberg sa en gång i tiden att det finns sju socialdemokratiska partier i Sveriges riksdag. Även om jag inte skulle vilja beskriva dem som socialdemokratiska nuförtiden är det slående hur små skillnader det är i praktiken mellan blocken. Det finns en retorik där vänster kritiserar det andra lägrets politik, men det innebär inte att man kommer att riva upp mycket av högerns politik. Apoteken kommer inte att återföras till det offentliga. Och vad jag vet har ingen vänsterpolitiker ens pratat om att ta tillbaka de offentligägda bostäder som högern sålt ut långt under marknadspriset.

Bland svenska folket finns det olika åsikter i de flesta frågor men bland de partier som kontrollerar riksdagen är skillnaderna ofta försumbara. Det finns till exempel inget regeringsalternativ för de 40-50 procent av svenska folket som är emot att Sverige krigar i Afghanistan. Det här är inget unikt för Sverige. En röst på Mona Sahlin & är precis som en röst på Fredrik Reinfeldt och hans fyrtio rövare en röst för fortsatt svenskt krig i Afghanistan. Jag vet att & ibland står för alternativ, men så länge de är & till sossarna lär inte mycket hända.

I den av liberalismen kastrerade formen av representativ demokrati vi dras med röstar man inte på ett parti, utan mot de andra.

3 kommentarer:

Kerstin sa...

Men Pierre:
Det går ju bara inte att ta tillbaka Apoteket. Det som är sålt av våra gemensamt ägda företag och naturresurser, det är sålt och kan inte bara tas tillbaka utan att vi riskerar att dra på oss Västvärldens ilska, blockader, i värsta fall lite bomber.

Detta är en av orsakerna till att man måste rösta Röd/grönt, så att utförsäljningsvanvettet inte får fortsätta hela ohejdat. S har i alla fall sagt nej till en del privatiseringar, även om de inte varit dåliga de heller. Men Alliansen lovar ju att sälja ut resten av våra stora företag och våra naturresurser i stort sett. Får de fyra år till på sig är Sverige förvandlat till en lite råvaruproducerande koloni i utkanten av EU. Det kommer vi inte att kunna rädda något alls av vår välfärd på att vara. Och dessutom kommer folk inte att ha råd att köpa sig bostäder när alla kommunala bostadsrätter är utsålda, varvid vi kommer att få samma sorts husvagnsparker med fattiga här som man har både i England och i USA. Rena favelas kanske tom.

Pierre Gilly sa...

Staten skulle ju kunna expropiera lägenheter på Östermalm, och omvandla dem till hyresrätter. Med samma marginaler som utförsäljningen, fast åt andra hållet då.

Hellre röd än död sa...

Med tanke på att det är EU som står över svensk lagstiftning och att landet och dess politruker administreras från Bryssel och dess dunkla irrgångar av sekteristiska sammanslutningar, skulle jag snarare kalla dem en extremt välavlönad diskussionsklubb.

Jag vägrar legitimera de narcissistiska dödansarna med min röst. Men jag lägger en på Kommunistiska partiet i kommunalvalet så att de får skruva på sig i sina insuttna stolar...