tisdag, oktober 05, 2010

Nobelpriset till Benjamin Nethanyahu


Kartan är hämtad från Palestine Monitor




Konflikten mellan israeler och palestinier tillhör de internationella frågor som får mest uppmärksamhet nuförtiden. När den Israeliska staten grundades och en stor del av palestinierna drevs på flykt skrev en tidning som Dagens Nyheter dock sparsamt om det hela. När kriget var som mest dramatiskt toppade DN i stället sin framsida, dag efter dag, med utdrag från Winston Churchills nyligen publicerade krigsmemoarer. Vad som hände under världskriget ansågs fortfarande 1948, ha större nyhetsvärde än den pågående katastrofen i mellanöstern.

Den viktigaste skillnaden mellan efterkrigstidens bevakning och dagens är dock inte mängden utan kvalitén. Nu är det ett par år sedan jag läste igenom den aktuella perioden av på mikrofilm men mitt intryck var att det som skrevs trots en minimal bevakning och få egna källor ändå många gånger höll en anständig nivå.

Dagens journalistik har ojämförligt mycket bättre förutsättningar (manskap, teknik, spaltcentimeter till förfogande) men är trots det ofta riktigt dålig. Ett problem är att viktig kontext hela tiden faller bort. Är det till exempel oviktigt att påminna om att mandatet för den palestinska myndighetens president gick ut i januari förra året? Är det rimligt att tänka sig att en person som inte längre är det palestinska folkets valda representant, kan göra upp med Israel om en varaktig fred?

Ett annat problem är att media i stället för att berätta vad som faktiskt händer, bara rapporterar om vad parterna säger. Nu senast har det skrivits mycket om att det israeliska byggstoppet på Västbanken löper ut men vem har upplyst allmänheten om att byggandet trots det formella stoppet ändå pågått hela tiden?

Enligt den israeliska statistiska centralbyrån har byggandet visserligen minskat med 16 % men just innan regeringen beslöt att ”frysa” bygget av nya hus - vilket man meddelade långt i förväg - ökade byggandet kraftigt.

Det här har fått den israeliska journalisten Dror Etkes på Haaretz att spekulera i om Benjamin Netanyahu kommer att få Nobelpriset. Inte fredspriset, utan fysikpriset eller kemipriset, för att den Israeliska regeringen ”upptäckt att – tvärtom vad vetenskapsmän fram till nu trott – är vatten inte den enda substans som expanderar i stället för att krympa när den fryser”.

----

För dem som missat det: så här låter Bibbi när han tror att kameran är avstängd.



ST,

Broderskap

Sydsvenskan

DN

2 kommentarer:

Anonym sa...

Wow, Netanyahu vågar säga sanningen (om palestiniernas anti-israeliska/judiska attityd) när kameran är avstängd. Ska vi inte nu istället ta och se ett undercover klipp när PLO beskriver hur de ska köra ner judarna i havet?

Mikael sa...

Ha ha! Är detta ett "avslöjande". Netanyahu säger ju inget sensationellt alls. Han leder ett demokratiskt land som hotas av utplåning av diktaturer och terrorister. Han inser att han måste inta en hård attityd, där han inte förlorar sitt land. Vad är konstigt med det? Jag känner mig snarare lugnad och nöjd över att han leder Israel.

Jag begriper inte, och kommer aldrig att begripa, varför den svenska vänstern alltid står på diktatorernas och mördarnas sida.

Har då Israel alltid gjort allt rätt? Nej, självklart inte. Vilken nation har det? Men utgående från dagens situation måste den enda logiska hållningen vara att helhjärtat stödja Israel och det israeliska folket.