lördag, april 30, 2011

Arvet efter Hitler




Idag vid halv fyra på eftermiddagen är det sextiosex år sedan Adolf Hitler sköt sig i sin bunker. Ruinerna av Berlin var då omringade av Röda armén och de tyska försvarsförbanden beräknades få slut på ammunition bara timmar senare. Kriget i Europa skulle vara över inom en vecka.

Den tolv år långa nazistiska mardrömmen var över. Mellan femtio och sjuttio miljoner människor hade då mist livet. Andra världskriget förändrade, mer än något annat krig, världen för alltid.

Idag är det svårt att föreställa sig hur vår vardag hade sett ut idag utan Adolf Hitler. Nazismen som ideologi är borta, liksom det efterföljande kalla kriget, men vi lever fortfarande i en värld som formas av de krafter som sattes i rörelse i Tyskland på trettiotalet.

Det teknologiska språnget under andra världskriget saknar motstycke. Jetmotorn, helikoptern, och raketen kom alla ur Nazitysklands hemliga forskningsprojekt. Det var mirakelvapen som Hitler in i det sista hoppades skulle vända kriget. Radarn, och framförallt atombomben kom ur de allierades ansträngning att besegra Nazityskland.



All denna teknik har fått en rad civila användningsområden. Den kommersiella flygindustrin, som från början var en korsning av Hitlers jetmotor, och amerikanska militära flygplan eller mikrovågsugnen, som togs fram av ett företag som var specialiserad på radar, är bara några exempel.

Andra världskriget satt krafter i rörelser som inte tycks gå att stoppa. Ända sedan dess har världen levt i en teknologisk kapprustning. I flera decennier finansierade Pentagon nästan all forskning om stordatorer. Flyget skapade behov av radar, luftförsvar, och missiler, som för att kunna användas effektiv, skapade ett behov av bättre datorer, som i sin tur ledde till vad som idag kallas Internet. Ny teknik tycks automatiskt skapa behov av ny teknik.




Det är möjligt att persondatorn blivit verklighet även utan militärens pengar men det hade med all säkerhet tagit betydligt längre tid. Det är också möjligt eller högst troligt att den kommersiella flygplansindustrin förr eller senare utvecklats även utan den militära tekniken och subventionerade produktionslinjer. Men det är omöjligt att besvara säkert.

Vi vet dock att det är militärstrategiska behov, inte tekniska och ekonomiska skäl, som bestämt våra teknologiska val.

Det mest uppenbara fallet är kärnkraften. Om inte stormakterna velat ha atombomber är det svårt att tänka sig att någon idag skulle använda sig av ett så kostsamt, farligt och komplicerat som kärnkraft för att koka vatten till elgeneratorer.

Vi vet också att teknik eller en teknisk standard kan vara svår att överge, när den en gång är införd. Ett av de mer kända exemplen på den här inlåsningseffekten är QWERTY tangentbordet. Det skapades till den mekaniska skrivmaskinen och gjordes avsiktligen ineffektivt. Bokstäverna är placerade i sådan ordning att det är svårt att skriva snabbt, så att typarmarna inte fastnar i varandra. Trots att det problemet inte existerar idag, har QWERTY inte förlorat sin ledande ställning.

De motorvägar som täcker allt större del av världen är ett värre exempel på hur undermåliga system kan frodas. Ursprungligen byggdes motorvägarna i Tyskland och USA av militära skäl. Hitler ville kunna flytta sina pansardivisioner snabbt.



Motorvägar är fortfarande idag ett ypperligt sätt att snabbt förflytta tanks. För civila transporter finns det trafiklösningar som är betydligt energisnålare, säkrare och miljövänligare. Men när en teknik en gång väl dominerar kan det vara svårt för bättre att ta dess plats.

Kunder och experter behärskar den gamla tekniken, men inte den nya. Andra system kan vara anpassade till den gamla tekniken. Och den gamla dominerande tekniken har oftast låga styckkostnader, vilket gör det svårt för nykomlingar att konkurrera.

Var man än tittar idag ser man svallvågorna från andra världskriget. Den svarta asfalten på marken, jetplanen i himlen, och kärnkraftverket i horisonten är alla exempel på arvet från Hitler.

ST, FT

5 kommentarer:

Michael Karnerfors sa...

Påståendet att inegn skulle satsat på kärnkraft om inte militären hade gjort bomber är ett ytterligt tveksamt påstående. De militära reaktorerna för att göra vapen var aldrig lämpade för civilt bruk, och vise versa.

I Sverige var situationen snarare tvårt om: när militären ville skaffa bomber så var kravet att man också skulle få kärnkraft från det, annars ansågs det inte ekonomiskt försvarbart med bomberna. Så man försökte att kombinera plutoniumproduktion med kärnkraft R4... reaktor 4 i Marviken, en tungvatten-kokare som skulle kunna byta bränsle under drift.

Samtidigt kom den privata industrin och ville göra kärnkraft. Men de ratade snabt den militära tekniken och gick på renodlade kraftproducerande lättvatten-reaktorer.

Militärens försök misslyckades... det blev för svårt, för farligt och för dyrt. Dessutom kom USA och lade sig i och sade "Ok, vi anrikar uran åt er som ni kan använda i lättvattenreaktorer, under löfte att ni inte försöker producera bomber av det, ok?". Med detta föll den ekonomiska botten helt ur R4 och man satte in en oljepanna för att koka vatten med. R4 Marviken blev på det viset Sveriges oljeledade kärnkraftverk. :)

Utomlands ser det ungeför likadant ut. Enbart Sovjet gjorde ett seriöst försöka att kombinera vapenproduktion med kärnkraft. Det med Tjenrobyl... RBMK-designen var sanslöst osäker.

I resten av världen hade man redan insett att vapen-produktion och kraftproduktion har så gott som oförenliga krav, och därför har de alltid existerat i skilda världar.

Pierre Gilly sa...

Artikeln är väldigt summarisk. Sambandet är mer politiskt militärt än tekniskt militärt. I slutet av femtiotalet utredde den amerikanska atom energikommissionen (AEC) en civil kärnkraftstillämpning. AEC skulle bland annat utreda vilken typ av reaktor som lämpade sig bäst för civil elproduktion. Eisenhower fattade dock beslut om att satsa på en lättvattenreaktor innan AEC var klar. En anledning var att den amerikanska marinen ville ha en lättvattenreaktor till sina ubåtar. Ett annat skäl till brådskan var att Eisenhower ville visa världen att det fanns en civil tillämpning (Atoms for Peace).

Anonym sa...

"Motorvägar är fortfarande idag ett ypperligt sätt att snabbt förflytta tanks."

Vad är "tanks"? Aldrig hört det ordet förr.

Pierre Gilly sa...

Oj, det kanske inte ar svenska... Ska andra det till stridsvagnar...

Anonym sa...

Tack :D