torsdag, augusti 25, 2011

Är kvinnan människa?


De lärda har diskuterat huruvida afrikanen eller indianen är människa, men hur är det med kvinnan?

På artonhundratalet hävdade forskare att den vita kvinnan förståndsmässigt befann sig under mannen. Idag vet man att kvinnan är människa. Nu är frågan snarare vad för slags människa hon är. Man är hon ju inte.

En som försöker förstå hur på kvinnan förändrats under vår samtid är Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria vid Stockholms universitet. Hennes bok - Med kluven tunga (1999) - ingår ingår i en serie avhandlingar som planerats inför LO:s 100 årsjubileum (Svensk fackföreningsrörelse efter andra världskriget SFEAV). Den handlar om "LO i princip" : hon analyserar texter som skrivits och tal som hållits av landsorganisationens medlemmar som berör kvinnans plats i samhället. Den kluvna tungan syftar på de motstridiga signaler som kommit från landsorganisationen.

Hirdman fokuserar på kvinnors lön och arbete efter andra världskriget. hon delar upp tiden från andra världskriget fram till 1986, då hennes undersökningar avslutas, i tre perioder. Den första perioden som sträcker sig till 1961, kallar hon hushållskontraktets tid. Hirdman använder ordet kontrakt för att betona att det är förenklat att tala om mansförtryck. Det handlar i stället om en period med värderingar och attityder som delas av kvinnor och män.

Under hushållskontraktets tid dominerar föreställningen att kvinnor i "ett kultursamhälle" bör ha råd att stanna hemma som husmödrar. Kvinnligt lönearbete härstammar från sämre tider. Det finns en naturlig ordning att återgå till, tyckte de som ogillade tanken att kvinnor skulle emanciperas i samhället genom arbete. Det fanns en diskussion om likalön men man hade särskilda kvinnolöner som kunde vara 30 procent lägre än mäns, men man kom aldrig fram till någon lösning, då det egentligen inte betraktades som ett riktigt problem, enligt Hirdman.

Det fanns också modernare tankar som växte sig starkare. Husmödrar sågs som undersysselsatta och systemet som irrationellt. Andra höll med men ville göra dem rationella genom att tillföra hushållsmaskiner och nya metoder att utföra hushållsarbete. Så kunde ju en del kvinnor lättare yrkesarbeta utan att markservicen försämras...

Det sena femtiotalets förväntningar på arbetskraftsbrist inom exportindustrin gjorde att kvinnor började ses som en arbetskraftsreserv som det vore irrationellt att inte utnyttja, skriver Hirdman. Dessa förväntningar i kombination med att könsrollstänkandet uppmärksammades fick stort genomslag. Det var jämlikhetskontraktets tid (1961-1976).

Föreställningen om husmödrar som en naturlig ordning försvann. Det som kvinnor som Eva Moberg skrev ( t ex i boken Kvinnans villkorliga frigivning) om hur flickor präglades till underdånighet fick extra kredibilitet eftersom det antogs kunna öka den samhällsekonomiska effektiviteten. När könsrollsordet introducerades blev kvinnors ställning plötsligt ett problem som kunde rättas till, anser Hirdman.

Men det var inte genom exportindustrin som kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden. Rätten till arbete gick över den offentliga sektorns lågavlönade tjänster. Talet om exportindustrins behov försvann och kravet på rättvisa mellan klasserna hördes allt mer, skriver Hirdman. Könsfrågan gled över till en klassfråga. Det kallar hon jämställdhetskontraktets tid (1976-86).

Hirdman skriver raljerande och indignerat. Det låter inte objektivt men om objektivitet innebär att man tydligt visar sina värdepremisser, då är Hirdmans bok objektiv. Den raljerande ansatsen behövs också för att åskådliggöra, konstrastera mot invanda tankesätt om kvinnligt och manligt. Raljerandet blir ett redskap blottlägga slentriantänkande och fördomar. Det gör också boken rolig på sina ställen.

Med kluven tunga LO och genusordningen
Yvonne Hirdman
Atlas

Recensionen publicerad i FiB/K 1999

Inga kommentarer: