fredag, augusti 19, 2011

Den bästa demokrati som kan köpas


När jag bodde i Stockholm berättade en äldre man en oroande historia om hur det gått till när han sålt sin villa på Stora Essinge. Han hade fått två miljoner för huset vilket var lite mindre än han räknat med men mäklaren sa att det var det bästa budet han fått och den gamle mannens Parkinson hindrade honom från att sköta försäljningen själv. Men så kommer den här detaljen som den sjuke inte kunde släppa: en vecka efter köpet sålde den nya ägaren huset för tre miljoner. När jag berättade historien för två lokala mäklare jag var bekant med blev de inte förvånade utan förklarade utan omsvep att de hade en kollega som specialiserat sig på att sälja äldre medborgares hur till underpris åt en kumpan. Denne sålde sedan huset vidare och delade de på vinsten.

Alla var väldigt upprörda. Men när jag sedan förklarade att jag ville skriva om skojarna backade plötsligt alla ur. Den gamle mannen som varit en framgångsrik småföretagare ville inte att någon skulle veta att han blivit lurad och mäklarna som lovat ge mig all information jag behövde om andra skumma husaffärer gled undan. Det som skadar branschens anseende hade ju kunnat skada deras egen ekonomi.

Som fastighetsregistret är uppbyggt skulle det ta månader för mig att hitta vilka villor det handlade om och vilka som blivit lurade. Jag la ner den undersökande journalistiken innan jag knappt börjat men ända sedan dess har jag känt att det nog var ett misstag. Det är få journalister som gräver fram uppgifter ur arkiv och sätter förstoringsglas på valda delar av samhället. Många avslöjanden kommer dessutom efter tips från konkurrenter som när Göran Perssons medarbetare droppade informationen om Mona Salins inköp av en Toblerone med statens kreditkort.

Jag tänker på allt det här när jag läser en av Amerikas bästa undersökande journalister som nu finns på svenska med boken Den bästa demokrati som kan köpas för pengar. Greg Palast är en virtuos på att gå igenom en bokföring, rota fram snuskiga protokoll och gå till källorna. Hans bok är det mest spännande jag läst på åratal. Det är trehundra sidor av ren adrenalinkick. Jag märker att jag andas tungt och äcklet sköljer över mig trots att jag redan känner till det mesta han skriver om. Första kapitlet handlar om hur Baby fuskade sig till valet i Florida och om hur han kommer att fuska i ännu större skala nu i november.

De följande kapitlen förklarar hur storbolagen med politikernas goda minne kunnat skinna konsumenterna i den avreglerade elmarknadens Kalifornien, varför Baby Bush försöker störta Venezuelas folkvalda och populära President och om familjens Bush ekonomiska förbindelser med familjen Bin Laden och mycket annat förskräckligt. Men egentligen är det samma historia Palast berättar om och om igen men med hårresande detaljskärpa och galghumor: den om giriga miljonärer som oftast helt lagligt köper upp politiker som familjen Bush. John Le Carré och andra författare kan gå i pension när verkligheten mest liknar mest av allt liknar dystopisk science fiction.


Den bästa demokrati som kan köpas för pengar
Greg Palast
Översättning Lillemor Ganuza Jonsson och Stefan Lindgren (Ordfront)
Ordfront förlag

Publicerad i Kristianstadsbladet (2005)

Inga kommentarer: