tisdag, augusti 23, 2011

En myt att vi jobbar mindre


Den italienske sociologiprofessorn Pietro Basso är som en boxare som alltid strävar efter att vinna på knockout. Han rör sig snabbt, slår hårt, hittar alltid den ömmaste punkten. De konventionella sanningarna om hur världen utvecklas far illa.

Ett begrepp som det postindustriella samhället har han bara förakt för: idag arbetar ju 500 miljoner människor inom industrin runt om i världen. Det är 3,5 gånger fler än för femtio år sedan. Det är en rejäl ökning även om man tar hänsyn till att också världens befolkning ökat.

Basso går hårt åt dem som menar att globaliseringen begränsat politikernas makt. Europas handel med Japan, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland har minskat från 6,3 av BNP till 5,9 procent (mellan 1974 och 1997). I stället för att uppehålla sig kring globalisering vore det mer korrekt att tala om en regionalisering eftersom det är handeln inom de regionala handelsblocken som ökar. (Från 14–20 procent av BNP i EU till exempel).


Den myt från OECD och affärspressen som Basso ägnar mest utrymme åt i sin bok, Modern Times Ancient Hours Working Lives in the Twenty-First Century, är den som säger att vi skulle jobba mindre i den rika världen. Det går ofta inte att lita på statistiken från olika länder menar Basso som i detalj visar hur bristfälligt siffrorna framställs ibland. Och även de som är korrekta går egentligen inte att jämföra eftersom en arbetad timme 1950 inte har mycket att göra med en från år 2000 när det gäller stress och tempo.



Bassos huvudpoäng efter att ha djupdykt i internationell statistik är att det inte finns något samband mellan produktivitet och arbetad tid. Tron att vi automatiskt kommer att ta ut produktivitetsvinster i mindre arbetstid har ingen grund i verkligheten. Tvärtom: när en fabrik moderniseras kräver arbetsköparna ofta längre arbetstider för att snabbare kunna amortera den nya utrustningen. Arbetstidsförkortningar är i regel ett resultat av fackets ansträngningar. Det är gammal hederlig klasskamp, inte någon industriell logik som begränsar arbetstiden. Men arbetet och arbetarna är i dag osynliggjorda som i Fritz Langs film Metropolis. Kanske inte bokstavligen under jorden men väl under ett berg av ofta felaktig eller irrelevant statistik.

Modern Times Ancient Hours Working Lives in the Twenty-First Century
Pietro Basso
Verso

Publicerad i LO tidningen (2006) (fast det var den franska upplagan)

Inga kommentarer: