onsdag, augusti 17, 2011

Har ni hört den förut?


Imperiet (2003) hör till de mer omdiskuterade böckerna från senare år och i likhet med Manuel Castels trilogi om IT-samhället har den jämförts med Det kommunistiska manifest och Kapitalet. Jämförelsen är populär, nästan obligatorisk bland kritiker som skriver om boken.

Till skillnad från Marx och Engels som kunde sammanfatta sina analyser på ett slagkraftigt och medryckande sätt (det är en fest att läsa Det kommunistiska manifestet) är Imperiet en plåga att ta sig igenom. Författarna – den amerikanske litteraturprofessorn Michael Hardt och den italienske filosofen Antonio Negri – har späckat texten med en akademisk rotvälska.

Det mest kritiserade begreppet är det hemsnickrade ”mängden”(”multitude”) som tycks omfatta allt som är gott och motarbetar kapitalismen. En ordlista i slutet av boken hade varit välkommen, men bokens fem översättare har nog haft fullt upp redan som det är. För de som kan tillräckligt om teologi (jo!), sociologi, juridik, filosofi och andra ämnen för att förstå vad de läser, börjar de verkliga problemen.

Medan Marx och Engels byggde sin analys på ett berg av statistik och noggranna studier av sin tids fabriksarbete, ekonomisk historia och sociologi nöjer sig Hardt och Negri med att stapla påståenden efter varandra, nästan alltid utan att några empiriska belägg.

Bokens centrala budskap är att makten inte längre har något geografiskt centrum och allt mer utövas av transnationella institutioner, genom internationella lagar och normer. Efter den klassiska imperialismen med starka nationalstater håller nu något som författarna döpt till Imperiet på att växa fram. Världens maktpyramid toppas av det militärt mäktiga USA, andra stora ekonomier, G8, WTO och IMF. Samtidigt understryker de att USA inte ensamt bestämmer. På mellannivå finns internationella företag och svagare nationalstater och underst i pyramiden befinner sig folkrörelserna, oberoende internationella organisationer och riktigt svaga nationalstater.

På vilket sätt detta skulle vara en fruktbar eller ens ny analys av världens tillstånd har jag svårt att se. Att den klassiska kolonialismen är över kan inte ha undgått någon. Ingen utanför sektvänstern inbillar sig väl heller att USA helt på egen hand kan bestämma över världens affärer? Och tanken att man skulle välkomna kapitalismens utveckling för att den senare ska falla som en mogen frukt (mer eller mindre av sig självt) – som provocerat en del vänstermänniskor – är ju faktiskt bara en återgång till Karl Kautskys syn på marxismen från 1910-talet, om det nu intresserar någon.

I likhet med andra profeter förväxlar Imperiets författare det som är nytt med det som är representativt. Det är sant att den politiken allt mer regleras i internationella avtal. Juridiken tar över. Men det är bara fattiga och svaga länder som tvingas lyda handelsavtal, tillåta att dess medborgare döms för krigsförbrytelser av internationell domstol och den som tror att det löpande bandet håller på att försvinna har aldrig besökt McDonalds. Imperiet innehåller en imponerande samling idéhistoriska analyser men för de som vill förstå hur världen fungerar och utvecklas i praktiken är Hardts och Negris bok inte till någon större hjälp.

Imperiet
Michael Hardt & Antonio Negri
Övers. Henrik Gundenäs, Anders Kalat, Jonas (J) Magnusson, Fredrika Spindler, Magnus Wennerhagen
Förlag Vertigo Gläntan

Publicerad i Kristianstadsbladet (2003)

3 kommentarer:

Hannu Komulainen sa...

Du har ungefär samma uppfattning som jag: Inlägg om "Imperiet": här och om uppföljaren "Commonwealth" här, där jag tyckte mig märka att de backat något från sina ursprungliga åsikter.

Mikhas sa...

Tack för en bra blogg Gilly! Du har varit otroligt produktiv(!) de senaste veckorna och jag har fått mycket bra läsning, tack för det. Gå ner och ta ett dopp i Roxen och fortsätt gärna så!

Lite annat läsvärt:

http://xymphora.blogspot.com/

http://aangirfan.blogspot.com/

http://snippits-and-slappits.blogspot.com/

http://mantiqaltayr.wordpress.com/

Pierre Gilly sa...

Mikhas: Nja, har dammat av en del gamla texter.