fredag, augusti 19, 2011

Kapitalismen kritiserad inifrån


I Den globala kapitalismens kris presenteras gamla tankar under nya etiketter av en författare som pöser av självgodhet. Att boken ändå är läsvärd beror på att författaren heter George Soros och har tjänat över fyrtio miljarder kronor på att spekulera i aktier och valutor. Man kan alltså anta att han har praktisk erfarenhet av hur marknadsekonomier fungerar.

Trots att författaren tjänat sina pengar på en fri marknad efterlyser han internationella övervakningsorgan och regleringar av finansmarknaderna. Utan regleringar står vi inför ett sammanbrott i det globala finanssystemet och den internationella handeln, hävdar mannen som tjänade en miljard dollar på att spekulera mot det brittiska pundet 1992. ("...jag plockade pengarna ur de brittiska skattebetalarnas fickor.")

En lösning är att ge IMF en starkare ställning, föreslår Soros, som också efterlyser hårdare tag mot långivarna. Spekulanterna får en högre ränta när risken ökar men under den mexikanska krisen 1994-95 klarade de sig eftersom den amerikanska staten garanterade de statsobligationer Mexiko inte kunde lösa in. Detta ledde till att de utan betänkligheter skyndade vidare till katastrofen i Ryssland.

Soros vill alltså ändra på spelreglerna i det kapitalistiska systemet. Det gängse antagandet om att marknader leder till jämvikt är felaktigt. Marknader är instabila och om de inte tyglas blir det kaos, hävdar han.

Marx och Engels gjorde en mycket bra analys av det kapitalistiska systemet för 150 år sedan, på en del sätt bättre, måste jag säga, än jämviktsteorin i den klassiska nationalekonomin.


Att förutsägelserna i det kommunistiska manifestet inte slog in beror enligt Soros på att de demokratiska länderna satte in motåtgärder.

Den moderna nationalekonomins modeller bygger liksom matematiken eller logiken på postulat. Föreställningen om att marknaderna uppnår jämvikt, är logisk med hänsyn till de kriterier som ställts upp, skriver Soros, men de behöver inte ha något med verkligheten att göra.

Psykologi är lika viktigt som objektiva kriterier när man gör affärer. Det gäller att korrekt bedöma vad andra förväntar sig. Förväntningarna påverkar händelseförloppen i affärsvärlden. Detta kallar Soros för "reflexivitet". Det leder också till en slutsats som särskiljer samhällsvetenskapen från naturvetenskapen: en teori behöver inte vara korrekt för att ha effekt. Finansmarknadernas aktörer kan därför fungera som en skock får.

Men för Soros är det också ett problem att marknadstänkandet (marknadsmekanismer och vinstmotiv) allt mer inkräktar där etik, moral eller andra värden borde dominera. I dag är marknadsfundamentalismen ett större hot mot det öppna samhället än totalitära ideologier, hävdar författaren.

Numera har Soros överlåtit skötseln av affärsdelen på andra för att ägna sig åt att skriva böcker och bedriva en filantropisk verksamhet som ofta sammanfaller med hans politiska verksamhet. 50 miljoner dollar till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och invånarna i Sarajevo i december 1992, 50 miljoner dollar till socialhjälp åt emigranter i USA. 20 miljoner dollar åt 40.000 ryska forskare ("då kunde man klara sig på 500 dollar om året") och miljoner för att legalisera bruket av marijuana i medicinskt syfte.

Totalt skänker Soros cirka tre miljarder kronor om året. Merparten av pengarna går antagligen till de stiftelser han bildat i ett trettiotal länder, mestadels i det gamla Öst och Centraleuropa, det som en gång var Sovjetunionen och södra Afrika. Hur mycket av pengarna han annars skulle ha fått skatta bort är oklart. Soros stiftelser arbetar mot totalitära idéer för ett öppet (liberalt) samhälle i Karl Poppers efterföljd.

Publicerad i Västerbotten-Kuriren (1999)

George Soros
Den globala kapitalismens kris
Översättning Stefan Lindgren
Norsedts

SvD1 SvD2 DN DN2

Inga kommentarer: