onsdag, augusti 31, 2011

Världsbankens alkemister


Ända sedan femtiotalet har Världsbankens (VB) ekonomer sökt efter en enkel formel för att göra fattiga länder rika. Men i likhet med medeltidens alkemister som letade efter de vises sten för att göra guld har ansträngningarna att hitta nyckeln till ekonomisk tillväxt inte gett något resultat.

Det menar i alla fall William Easterly i sin bok The Elusive Quest for Growth. Första halvan av boken är en förskräcklig genomgång av VB misstag. Easterly hävdar att VB baserat sina rekommendationer och utlåningspolitik på grundval av den ena felaktiga teorin efter den andra.

Det finns inga enkla samband mellan offentliga investeringar eller investeringar i maskiner och tillväxt som VB först antog när man började bevilja stora lån till utvecklingsländer. När man till slut insåg att detta inte fungerade menade VB i stället att tillväxten skulle ta fart om man också investerade i utbildning. När inte heller detta visade sig vara någon mirakelmedicin förklarade man att familjeplanering var nyckeln till utveckling. Men även "cash for condom" har visat sig vara en återvändsgränd. Easterly menar att man borde ha insett att dessa strategier var verkningslösa långt tidigare än man gjorde för statistiken talade sitt tydliga språk.

En grundlig genomgång av 138 länder visar att det inte finns samband mellan nivån på ett lands investeringar och storleken på de lån och bidrag man fått. Det finns inte något statistiskt stöd för mellan investeringar och tillväxt, hävdar Easterly.

Mycket av den kritiken har hörts förut men sällan har den framförts så detaljerat och så grundligt som hos Easterly. Men så hör det inte heller till vanligheterna att en högt placerad ekonom på VB:s forskningsavdelning kritiserar den egna verksamheten.

När Easterly efter denna deprimerande sågning sedan ger sin syn på vad man faktiskt bör göra för att få fart på världens fattiga länders tillväxt känns framställningen inte lika säker. I ett kapitel uppehåller han sig länge http://www.blogger.com/img/blank.gifvid slumpens betydelse (jo) och någon enkel formel för uthållig tillväxt tror han inte på.

Däremot bör Världsbanken anpassa sin politik så att den inte strider mot insikten att människor reagerar på incitament. Konkret innebär det att Easterly vill att regeringar som är dåliga på att skapa tillväxt ska få mindre hjälp medan de som gör bättre ifrån sig ska få mer...



The Elusive Quest for Growth Economists adventures in the Tropics
William Easterly
MIT Press

2 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Kanske man borde sluta lägga sig i vad fattiga länder gör? Om dom vill investera i egen industri ska dom få göra det - och inte straffas för protektionism - och om dom vill ge fan i tillväxt kanske dom ska få göra det också. Lite mer jämlikt och opaternalistiskt förhållningssätt kanske inte skulle skada?

Pierre Gilly sa...

Kanske sover vsrgarna med lammen en dag... Manga franska gamla kolonier har ju inte ens kontroll over sin egen valuta - det skoter Paris.