torsdag, september 01, 2011

Ett nästan oläst storverk


I somras köpte jag en grisnjure och stekte den till frukost. Så gjorde Leopold Bloom, huvudpersonen i James Joces modernistiska klassiker Odysseus som utspelar sig under ett dygn i Dublin den 16 juni 1904.

Jag har aldrig orkat läsa den boken och det har förmodligen inte du heller. Min lärare i svenska på gymnasiet sade sig älska romanen. Under en timme analyserade hon det stycke som finns i antologin "Från Dickens till Delblanc" men inte heller hon visade sig ha läst hela boken. Hon hade faktiskt bara läst det som fanns i antologin.

Jag känner bara en person som har läst hela Odysseus. Det är Loulou, min farmors kusin, som pensionerade sig vid femtiofem för att hinna plöja igenom världslitteraturen. Han menar att det är en förskräckligt tråkig bok. Inte alls i samma klass som Proust på spaning efter den tid som flytt.

Efter hundra år är snusket inte lika snuskigt, sexet inte lika kittlande, och det är nog mest i Knutby man skulle bry sig om de hädiska passagerna. Ett dåligt tecken är att den irländska regeringen tog bort Odysseus från listan över förbjudna böcker redan 1960. Från att ha varit peststämplad har James Joces på ort tid blivit en nationalklenod. Därför blev det skandal när den irländske författaren och Booker-prisvinnaren Roddy Doyle hävdade att Odysseus är överskattad, för lång och ofta likgiltig läsning. Doyle är dock inte helt oförsonlig. Odysseus kunde ha blivit något med en god redaktörs hjälp, menade han.

Trots allt finns det tappra människor som läser Joyce. Läscirklarna som tar sig ann hans böcker i Dublin är fullsatta, vilket kanske inte är så konstigt då en tog sju och ett halvt år på sig för att läsa ut Joyces andra mästerverk, Finnegans Wake. Pensionärer brukar ändå föredra den boken i stället för den tusensidiga Odysseus, som de är rädda att de kanske inte hinner läsa ut.

Det kan verka larvigt av mig att äta en grisnjure den 16 juni, och visst, det är det, men jag är inte ensam om denna ritual. På hundraårsdagen, 2004, satt 10 000 turister på O Connel Street och äta en frukost som bland annat sponsrades av Guinness.

Hundraårsjubileet firades i sex månader. Även om det inte fick så många fler att ta sig an tegelstenen så blev säkert slaktarna nöjda. Ölen hoppade jag dock över till frukosten.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Steka grisnjure till frukost, hur låter det? Barbariskt.

Ät gröt istället och helst grönt överhuvudtaget....

Pierre Gilly sa...

Öl är ju som flytande gröt. Duger det? Annars är väll råggröt mest hälsosamt.

Anonym sa...

Öl är helt ok. Mycket b-vitaminer, lite mage kanske man får men man mår ju bra...