söndag, oktober 23, 2011

Demokrati i samhället; monarki på jobbet



Den franske tänkaren Alexis de Tocqueville har gått till eftervärlden som upphovsmannen till det magnifika tvåbandsverket Om demokratin i Amerika som publicerades 1835-1840. Det är det närmaste en borgerlig (eller aristokratisk) tänkare kommer något som liknar Karl Marx Kapitalet.

I slutet av nittiotalet gav Atlantis ut en nyöversättning av Ervin Rosenberg. Boken innehåller ett myller av intressanta iakttagelser och analyser men det som brukar intressera borgliga läsare mest är hans syn på protestantismen och civilsamhällets betydelse för demokratins genombrott. Det är synd för här finns mer spännande uppslag.

Tocqueville analyserar till exempel även arbetets inverkan på demokratin. Eller närmare bestämt det arbete som utförs i det begynnande fabrikssystemet. Det största hotet mot demokratiseringen av samhället kom, menade Tocqueville, från det alienerade arbetet.

”Vad kan man vänta sig av en människa som ägnat tjugo år av sitt liv åt att tillverka knappnålshuvuden? Och vad kan den mäktiga intelligens som så ofta har satt världen i rörelse i hans fall framdeles användas till, om inte till att komma på det bästa sättet att framställa knappnålshuvuden?

När en arbetare låtit en betydande del av sitt liv förrinna på detta sätt, har hans tankar en gång för alla fastnat vid föremålet för hans dagliga arbete; hans kropp har fått vissa fasta vanor som han inte längre kan bli kvitt. För att uttrycka saken kort, han tillhör inte längre sig själv utan det yrke han har valt. Till ingen nytta har lagar och seder rivit ned alla hinder omkring denne man, förgäves har de lagt ner möda på att för honom öppna tusen olika vägar till lyckan. En industriell teori, mäktigare än seder och lagar, har bundit honom vid ett yrke och ofta vid en plats som han inte kan avlägsna sig från. Den har anvisat honom en bestämd samhällsposition som han inte kan lämna. Mitt i den universella rörligheten har den dömt honom till orörlighet.

(…)

Samtidigt som den industriella vetenskapen oupphörligt trycker ner arbetarklassen, lyfter den upp herreklassen. Medan arbetarna mer och mer koncentrerar sitt intellekt på en enda detalj, låter ägaren sina blickar varje dag fara över ett allt vidare fält, och hans intelligens vidgas i samma mån som den andres krymper. Den senare behöver snart nog bara fysisk styrka utan intelligens, den förre behöver kunskap och nästan snille för att lyckas. Den ene är mer och mer lik ett stort rikes administratör, den andre ett oskäligt djur.

(…)

Vad är detta om inte aristokrati?

(…)

Går man tillbaka till källan, förefaller det som en aristokrati på naturlig väg sprang fram ur demokratin. Men denna aristokrat liknar inte alls dem som föregått dem.

För det första ska man lägga märke till att den, eftersom den bara verkar inom industrin och där inom vissa industriella yrken, är en undantagsföreteelse, en abnormitet inom samhällskroppen som helhet.

De små aristokratiska samhällen som vissa industrigrenar bildar inom vår tids väldiga demokrati innehåller, helt likt gamla tiders aristokratiska samhällen, några mycket rika människor och en massa i ytterlig nöd.

(…)

Gångna tiders jordägararistokrati var tvingad av lagen eller ansåg sig förpliktigad av sederna att bistå sina tjänare och lindra deras nöd. Men vår tids industriaristokrati går annorlunda till väga: när den väl har utarmat och förfäat de människor som den gör bruk av, överlåter den åt allmän välgörenhet att föda dem i tider av kris.

(…)

På det hela taget anser jag att den industriaristokrati som vi ser uppstå och utvecklas inför våra ögon är en av de mest skoningslösa som världen någonsin skådat. Men samtidigt är den en av de mest begränsade och minst farliga.

Under alla omständigheter är det åt detta håll demokratins vänner med oro bör rikta sina blickar. Om nämligen en varaktig ojämlikhet i levnadsvillkor och en aristokrati en dag på nytt gör sitt intåg i världen, kan man förutsäga att det kommer att ske genom denna port. ”


Tocquevilles iaktagelse har inte tappat i aktualitet. Kan man ha demokrati i samhället men monarki på jobbet?

Alexis de Tocqueville
Om demokratin i Amerika
Atlantis

SvD SvD2

Inga kommentarer: