fredag, oktober 07, 2011

Vår rätt till lättja


Fransmän är knepiga menar en svensk kompis som jobbar åt amerikanska datorjätten Sun i Grenoble. Niklas är lika irriterad som förundrad över att hans kollegor inte stannar hemma när de är sjuka.
- Vi har inga karensdagar men hur sjuka de än är så åker de till jobbet och smittar ner alla andra.

Men Niklas arbetsplats är inte representativ för Frankrike längre. Undersökningar visar att fransmännens attityd till sina arbetsplatser förändrats kraftigt sedan de stora omstruktureringarna började för tio femton år sedan.

Idag sätter sju av tio privatlivet högre än jobbet.

- Förr var ekvationen enkel: om en löntagare gav mycket till ett företag så fick den mycket tillbaka. Nu har den ekonomiska instabiliteten gjort att löntagarna är osäkra på hur länge sådana beräkningar håller, förklarade chefen för opinionsinstitutet Chronopost i Le Monde, för några år sedan.

Människor som närsomhelst kan förlora jobbet känner sig inte lojala med företaget de arbetar på. Därav succén för böcker som Hej lättja Om konsten och vikten att göra minsta möjliga på jobbet (Bonjour Paresse) av Corinne Maier som inte bara är ett våldsamt angrepp på chefer utan också ger praktiska tips om hur man maskar.

De värsta latmaskarna är dock britterna om man ska tro den brittiska pressen som av någon anledning älskar att uppehålla sig vid ämnet. Sjukfrånvaron kostar industrin 11,5 miljarder pund om året hävdar den brittiska industrins intresseorganisation (CIB) och det låter ju så mycket att det måste finnas fusk bakom. De åtta dagar om året britterna sjukskriver sig har till exempel fått ett företag som Tesco (med en visnt på 4,4 miljoner pund om dagen) att införa tre karensdagar och hitta på käcka slogan som "företagsledning med mänskligt ansikte".

Men att förvänta sig at kapitalister skulle vara godhjärtatade mot sina anställda är lika realistiskt som arr be ett lejon sluta äta antiloper menar den brittiska författaren Tom Hodgkinsson. Han har skrivit en hel bok om vår rätt till lättja How to be idle.

Hodkinsson tycker att sjukfrånvaron är en legitim reaktion på ett arbete som ofta är inhumant och alienerat. Han påminner också om att det brittiska fackets beräkningar som visar att värdet av den övertid britterna arbetar gratis bara förra året uppgick till 23 miljarder pund.

Publicerad i Vasabladet (2004)
SvD SvD2

5 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

En lysande illustration till den moderna företagsledningens världsfrånvändhet. Vi vet (Axelrod: The evolution of cooperation) att rimlig generositet och ömsesidighet är det som betalar sig bäst, i datorsimuleringar såväl som i verkligheten. Ändå tror ekonomer att man tjänar bäst på att vara snål psykopat. They ought to have their heads examined.

Björn Nilsson sa...

Principen är väl enkel: du får vad du betalar för. Betala skitlön och du får skitjobb.

Pierre Gilly sa...

Börsens perspektiv är ju max upp till ett år. Ofta betydligt kortare. Sedan har det ingen betydelse vad som händer.

Anonym sa...

Pierre,

Du glömde nämna Paul Lafargue´s roliga stridsskrift Le Droit à la paresse (Réfutation du «Droit au travail» de 1848).

Lafargue var lustigt nog svåger till Karl Marx.

http://www.marxists.org/svenska/lafargue/1883/1883.htm

PJ

Pierre Gilly sa...

PJ: Ja! Och någon gång ska jag väll läsa den också...