måndag, december 26, 2011

Marxistisk humor

Karl Marx har inte gått till historien som en lustigkurre. Det är egentligen orättvist. Gubben hade humor. Den amerikanske litteraturhistorikern Edmund Wilson menar rent av att Marx är "den störste ironikern sedan Swift." Fast de flesta läsare missar den gamle tyske filosofens ironi hävdar Francis Wheen, som skrivit den ypperliga Karl Marx En biografi. Wheen ger ett exempel på Marx mera lättförståeliga ironi som är hämtad ur Teorier om mervärdet, som återfinns i det fjärde bandet av Kapitalet:

"En filosof producerar idéer, en poet dikter, en pastor predikningar, en professor kompendier osv. En förbrytare producerar brott. Om man närmare betraktar sambandet mellan denna senare produktionsgren och samhället i dess helhet, kommer man att bli fri från många fördomar. Förbrytare producerar inte enbart brott utan också straffrätt och därmed också professorn som håller föreläsningar om straffrätt, och dessutom det ofrånkomliga kompendium i vilket samme professor släpper ut sina föredrag som "vara" på öppna marknaden...

Förbrytare producerar vidare hela polisen och rättskipningen i brottmål, hejdukar, domar, bödlar, jurymän osv; och alla dessa olika näringsgrenar, som bildar lika många kategorier inom den samhälleliga arbetsdelningen, utvecklar olika färdigheter hos människoanden, skapar nya behov och nya sätt att tillfredsställa dem. Enbart tortyren har givit upphov till de mest sinnrika mekaniska uppfinningar och sysselsatt en mängd hedervärda hantverkare i produktionen av dess redskap.

Förbrytaren producerar ett intryck, dels moraliskt, dels tragiskt - allt efter omständigheterna - och gör på så sätt publikens moraliska och estetiska känslor en "tjänst". Han producerar inte bara kompendier i straffrätt, inte bara brottsbakar och därmed strafflagstiftare, utan också konst, skönlitteratur, romaner och till och med tragedier, vilket inte endast bevisas av Mullners Schuld och Schillers Räuber utan också av Oidipus och Richard the Third... In i detalj kan brottets inverkan på produktionskraftens utveckling påvisas. Skulle lås någonsin ha utvecklats till sin nuvarande perfektion om det inte fanns tjuvar? Skulle framställningen av sedlar ha framskridit till sin nuvarande fulländning om det inte fanns några falskmyntare?... Och om man lämnar det privata brottets sfär: skulle någonsin världsmarknaden uppkommit utan nationella brott? Ja, ens nationer? Och har inte det förbjudna trädet varit kunskapens träd alltsedan Adams tid?"

Jag har nog recenserat Wheens biografi en gång i tiden någonstans....

6 kommentarer:

martin sa...

Idag kan flera tillägg göras. Vad vore övervakningsindustrin och avlyssningsteknikerna idag utan terroristen? Hade vi haft genomlysningskameror så fintunade att man kan gå igenom folks klädlager utan terroristen. Hade inte USAs hela militärkomplex och i förlängningen även USA kollapsat utan ett krig emot terrorn?

Utan hackern hade våra datorsäkerhetssystem inte nått den fulländning de gör idag. Utan virusprogrammeraren vad hade antivirus-teknikerna gjort idag? Hela industrier har byggt kring dessa företeelser, företeelser som skapar fantastiska affärsmöjligheter utan slut i sikte, som driver fram teknisk innovation och forskning.

Utan knarklangaren och knarkarna hade analysteknikerna för blod, urin och hår inte nått den fulländning de gjort idag, tekniken hade inte varit så billig, forkning om människan och hjärnan hade inte nått den nivå den idag gjort.

Pierre Gilly sa...

Jacques Ellul och Ivan Illich har problematiserat det här oerhört väl.

Björn Nilsson sa...

För mig känns Marx (Karl) som humorist ungefär som Strindberg (August) som humorist - med andra ord med rätta inte det första man tänker på i samband med dessa herrar. Jag tycker Engels känns skojigare!

Pierre Gilly sa...

Fast även August hade sina stunder. Anvisning att på sextio minuter bli konstkännare är rätt kul. Och hans nidporträtt och samhällssatir i Röda Rummet, Svarta Fanor och på många andra håll är ju rätt festliga. Jag skulle inte gå så långt att kalla ett drama som Till Damaskus för en existentiell humoresk men Woody Allen skulle säkert klara att göra en uppsättning där det blir så. Jag tror du fått en överdos av första delen av en blå bok...

Fast visst vore det en utmaning att göra filmkomedi av Kapitalet.

martin sa...

Charlie Chaplin var väl nära?

Pierre Gilly sa...

Ja! Hur kunde jag glömma Moderna tider...