fredag, mars 30, 2012

När vita män tappar lusten


Afghaner, irakier och andra folk utanför Europa går inte att påverka. Deras agerande är helt oberoende av yttre stimuli. Oavsett om man slår dem eller inte så är de alltid hotfulla och beredda att döda oss. Så är det i alla fall om man ska tro de amerikanska debattörer som Mats Skogkär referar i dagens Sydsvenskan.

I över tio år har USA försökt ingjuta lite civilisation i Afghanistan och mellanöstern. Det har kostat tusentals amerikanska soldaters liv och nästan fört USA till ekonomisk ruin. På denna kolossala välvilja svara afghanerna bara med aggressivitet.

Visst har det begått misstag. USA har bombat barn, kvinnor, åldringar, bröllopspar och deras gäster; pissat på liken, och bränt koranen. Afghanerna har inte förmått se de nobla principer som väglett dessa handlingar. Det västerländska våldet är ett våld i upplysningens tjänst.

USA tycks ju tyvärr också vara missförstått även när man inte bombar barn. Grundproblemet är i stället att orientalerna har ”galningar” till ledare. Då blir resultatet av alla välgärningar ”klent”.

Den pedagogiska utmaningen tycks oöverstiglig. Inte undra på att USA ”tappar lusten”. Krigsentusiasmen är borta. Drömmen om ett nytt samhälle, en ny liberal människa, skapad med hjälp av militärmakt tycks inte kunna realiseras.

Men det betyder inte att USA bör dra sig undan den vite mannens ansvar. Föreställningen att länderna i regionen skulle utöva ett inflytande på Afghanistan eller kontrollera sin egen kuststräcka är absurd. Att lämna orientalerna att sköta sig själva är att bjuda in dem att attackera oss.

2 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Välkommen artonhundratalet. Och inte går det att kommentera dravlet heller.

Kerstin sa...

Men Pierre, sprida civilisationen var vad man gjorde på 1800-talet, som Jan Wiklund är inne på ovan, i Kongo ex. Idag är vi inte lika outvecklade utan numer sprider vi "demokrati" - vet du väl :-)