lördag, mars 17, 2012

Världens äldsta propagandatrick


En dag för tvåtusenfemhundra år sedan staplade den grekiske politikern Peisistratos in på det stora handelstorget i Aten. Han var nerblodad och hade sår efter knivhugg, berättar Herodotos. Peisistratos förklarade att han just undkommit ett mordförsök och vädjade till stadens medborgare att förse honom med livvakter. Då Peisistratos hade ett visst anseende efter att ha lett en militär expedition några år tidigare hade han inga problem med att få sin önskan uppfylld.

Peisistratos var en pionjär när det gäller att manipulera allmänheten. Han hade knivhuggit sig själv, och hittat på historien om överfallet. De unga beväpnade männen som staden gav i uppdrag att skydda Peisistratos använde han till att genomföra en stadskupp.

Det här är ett av de tidigaste exemplen på propaganda. Att framställa sig som orättvist behandlad eller ett oskyldigt offer är en metod som fortfarande använd eftersom den är så effektiv. Inte minst om man planerar att starta ett krig.

Ska man tro romerska historieskrivare så gjorde romarna inget annat än att försvara sig själva eller något allierat kungadöme. Adolf Hitler kände sig tvungen att låtsas att det var Polen som angrip Tyskland 1939. Vietnamkriget motiverades bland annat med att ett amerikanskt fartyg angripits på internationellt vatten utanför Nordkoreas kust. De flesta krig startas som ett svar på en annan stats, ofta påhittade, aggression.

Offerrollen ger förövarna ett moraliskt övertag och rättfärdigar våld. Ett offer kan inte kritiseras eftersom det bara försvarar sig.

Det finns naturligtvis verkliga offer men som ändå utnyttjar rollen i propagandasyfte för att själva kunna begå övergrepp. Rwandas diktator Paul Kagame har gjort sig skyldig till krigsbrott och torterar oppositionella. Men genom att framställa sig som talesman för offren för Rwandas folkmord har han hittills blivit omöjlig att kritisera.

Rebellerna i det libyska inbördeskriget lyckades på kort tid få internationellt stöd för att inte bli massakrerade av regimen i Tripoli. Men alla brott mot de mänskliga rättigheterna som Kadaffi gjorde sig skyldig till utför nu de tidigare rebellerna utan att det väcker uppmärksamhet. Vi minns fortfarande Serbiens förtryck av kosovoalbanerna i slutet av nittiotalet men få tycks bry sig om kosovoalbanernas förtryck av serber i Kosovo idag.

Det land som på olika sätt mest systematiskt exploaterar offerrollen för att påverka den internationella opinionen är annars Israel. Folkmordet på judar under andra världskriget verkar vara ett politiskt kapital som aldrig tar slut och tycks kunna rättfärdiga vilka handlingar som helst. Det förklarar också varför Israel vägrat att erkänna Turkiets folkmord på armenier under första världskriget: offerrollen är allt för dyrbart för att delas.

När den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu nyligen besök i Washington gav han president Barack Obama ett exemplar av Esters bok från det gamla testamentet. Det är historien om hur den judiska minoriteten i det gamla Persien, slår ihjäl 75 000 (i vissa versioner) antisemiter, så att de inte kan hota landets judar i framtiden. Ester bok är lyckligtvis bara en slags folkmordsfantasi: inget tyder på att verkliga händelser ligger till grund för berättelsen. Men budskapet till världen är ändå tydligt. Israel är ett potentiellt offer som inte kommer att tveka att gå till angrepp först.

Publicerad i Tidningen Kulturen

Inga kommentarer: