torsdag, mars 28, 2013

I väntan på ett borgerligt uppror



Hur i helvete tänker de som vill ha vinstdrivna skolor? Hon sa kanske inte i helvete men det hördes på tonen att hon menade det. L har en dotter i grundskolan och förstår inte hur vinstmotivet ska göra skolan bättre. Och hon undrar hur det kommer sig att konkurrensen och de nya friskolorna inte drivit upp lönerna för de duktigaste lärarna. Om det nu verkligen är så att de konkurrerar med kvalité, borde det inte avspegla sig i att vissa friskolors lärarlöner är betydligt högre än andras?

L och jag är överens om mycket. Trots att jag är socialist och hon alltid röstat på ett borgligt parti. Vi är ganska överens om hur verkligheten ser ut. L förstår skillnaden mellan konkurrens och marknad som idé och hur dessa idéer sedan genomförts i praktiken. Kanske beror det på att hon är ingenjör och inte har ett enda högskolepoäng i ekonomi.

L är pragmatiker. Konkurrens, valfrihet, marknad är inget självändamål utan bara något att eftersträva om det ger resultat. Jag inser att staten inte är lika bra på att driva frisörsalonger och godisfabriker som det privata, och L misstänker att girighet och vinstintresse inte är det bästa sättet att organisera äldrevård och skola. L är inte den enda borgerliga väljare jag känner som tycker illa om många av de privatiseringar som genomförts de senaste åren. Bland borgerliga politiker är det dock närmast omöjligt att hitta någon som uttrycker några tvivel om den genomförda politiken.

Efter att ha lunchat med L igår gick jag till en skola där jag tidigare vickat för att hälsa på gamla kollegor. R som undervisade i kemi och matte visade sig vara tvångspensionerad. Efter 67 får man inte vara kvar. Skolan hade inte hittat någon annan kemilärare så nu har man tillfälligt lagt ner kursen…

R brukade liva upp diskussionen i lärarrummet. R är mycket borgerlig – Gud, familj, ansvar och nationen står högt i kurs hos honom. Pengar är viktigt men girighet får inte vara den enda ledstjärnan i politiken, menar R som är religiös på ett sätt som tycks ha immuniserat honom från Mammondyrkan.

Politik och samhällsdebatt skulle se fullständigt annorlunda ut om den verkligen avspeglade vad L, R och andra borgerliga väljare egentligen tror och tycker. De som uttalar sig i media idag är främst de valda – som darrar under partipiskan – professionella opinionsbildare som är avlönade av näringslivet (via tankesmedjor eller reklamfinansierade tidningars ledarsidor) eller företrädare för andra organisationer. De flesta av mina vänner som står till höger politiskt skulle aldrig tänka så grumligt som dessa professionella opinionsbildare gör dagligen.

SvD
SvD2

PS.
Enligt Expressens ledare idag utexaminerades bara 4 lärare i kemi för årskurs 7-9 förra året så det kan säkert ta ett tag innan de hittar en ersättare för den tvångspensionerade R.

1 kommentar:

martin sa...

Känner igen det där. Brorsan är ju liberal. En gång i tiden väldigt liberal, men nu mer socialliberal, en naturlig konsekvens av att ha barn och därmed insikten om att det enda som man verkligen lämnar efter sig till sina barn är ett samhälle. Han är emot friskolor, privatsjukvård, för apoteksmonopol, på senare tid även emot marknadshyror. Han bor i bostadsrätt men han tycker utförsäljningen av allmännyttan är en form av tvångskollektivisering. Jag är socialist, bror liberal, jag vill att vissa saker skall vara gemensamma, han vill att andra saker skall vara gemensamma. Det är inte så enkelt att han vill ha mindre i gemensam regi, han vill ha saker i gemensam regi som jag inte tyckt varit nödvändiga. Men jag har varit fattig hela mitt vuxna liv, han har varit Stockholmsmedelklass större delen av sitt, däri ligger mycket av skillnaderna i vad som prioriteras i samhället.

Om den borgliga politiken styrdes av borgliga väljare, istf de av svenskt näringsliv utsedda politikerna. Då skulle politiken se helt annorlunda ut.