onsdag, april 03, 2013

Dahlgrens dimridå



Den första april gjorde Correns Christian Dahlgren sig lustig över att Anders Ehnmark formulerat sig positivt om Nordkorea. Så här skrev Ehnmark i boken Arvskiftet från 1983:

"Nordkorea är en vän i världen, en modig liten nation som bjuder sina mäktiga grannar spetsen, en ostasiatisk igelkott som vi har mycket gemensamt med... och dessutom utvecklar sitt land på ett häpnadsväckande sätt."

Om boken innehåller mer kritiska tankar vet jag inte och förmodligen inte heller Ehnmarks häcklare för det är alltid samma citat som poppar upp. Men varför är det så intressant att hacka på en svensk författare vars inflytande är ytterst begränsat? Vi har ju faktiskt mer värre lik i garderoben. Sverige var till exempel tidiga med att upprätta diplomatiska förbindelser med Norkorea. Det dröjde 26 år innan något annat västland öppnade en ambassad i Pyongyang. Enligt Lovisa Lamm som skrivit boken Ambassaden i Paradiset. Sveriges unika relation till Nordkorea, skedde så på det svenska näringslivets begäran.

Svenska gruvföretag men också Volvo och Asea var mycket ivriga med att göra affärer med diktaturen. Med ett undantag. Tylö Bastu i Halmstad i gick ut i Expressen och protesterade mot att ett kommunistiskt land som skulle vara jämlikt köpte luxbastun i Sverige. Ordförande i exportrådet krävde att Tylö Bastu skulle ta tillbaka sitt uttalande för att inte störa Sveriges relationer med Nordkorea. Nordkorea betalade aldrig för vad man köpte och är fortfarande skyldig Sverige 2,6 miljarder kronor. Men det är klart säkrare att kritisera en svensk författare än den dåvarande (både borgliga och socialdemokratiska) regerings agerande eller näringslivet. Ehnmark är inte farlig. Han har ingen politisk makt och han brukar inte annonsera i Corren.

Inga kommentarer: