onsdag, april 10, 2013

"tankesmedjor med tunnelseende"

Skolledaren Christian Nööjd har skrivit en vass uppgörelse med de som försvarar vinster i skolan.


Min förståelse är att hög risk endast kan motiveras med möjligheten till stor avkastning. Allt fler börjar nu förstå att vi haft en extrem utveckling de senaste 20 åren i svensk skola. Den saknar förebilder och är i princip helt oprövad. I ett sådant risktagande borde det finnas stora möjligheter för svenska eleverna att få en avkastning i lärande som vida överstiger andra länders elever, i länder vars skola utvecklats efter mer traditionella och beprövade metoder. Jag ser inga tecken på en sådan avkastning. Många skolbolag har tjänat pengar men var är de stora vinsterna för eleverna i lärande som kan motivera vårt svenska risktagande?

Allt som har med skolan att göra tycks numera skötas lite hipp som happ. Fria Tidningen hade en ypperlig artikel om betygen i februari där man faktiskt talade med forskare. (Jag nämnde den förra veckan) Där berättar regeringen egen utredare att frågan om betyg redan i årskurs sex aldrig utretts! En annan expert, Christian Lundahl som är professor i pedagogik vid Karlstads universitet förklarar att det inte finns stöd för teorin att tidiga betyg leder till ökade kunskaper. ”Det finns inga som helst belägg inom motivationsforskning för att betyg skulle ha en positiv inverkan på resultat," säger han till Fria Tidningens reporter Lasse Franck.

Läs Nööjds hela artikeln i SvD.

3 kommentarer:

Kerstin sa...

Även den förra borgerliga regeringen skötte skolan, liksom universiteten och högskolorna hipp som happ. Du skulle sett vilka skrivelser vi på universitetet fick från Per Unckel, som var högskoleansvarig då. Man trodde inte vad man läste.

Björklund är dessutom en ren katastrof som tycks tro att ett lands skolsystem kan ändras vartannat år utan att det får negativa konsekvenser.

Varför, varför har vi fått sådana omogna, okunniga, oförutseende och obildbara politiker numer, och oavsett partifärger?

Jan Wiklund sa...

Ett svar skulle kunna se ut nånting så här:

För tretti år sen beskrev den katalanske politologen Pau Puig den härskande klassens uppgift som att styra samhället. Dock tilla han att det fanns härskande klasser som nöjde sig med att plundra vraket; exempelvis ansåg han att det var det den gjorde i Latinamerika. Idag kan vi se att rollerna har ändrats: den härskande klassen i Latinamerika har tvingats av starka folkrörelser att bete sig seriöst. Nu är det den europeiska härskande klassen som ägnar sig åt plundring istället för samhällsstyrning.

Och då behövs ingen kunskap. Då går det bra att säga "min bild är en annan" om man beslås med lögn. Allt går ju ändå på ett hafs och marknaden styr dit den vill, så ingenting spelar någon roll.

Jag vill alltså poängtera att skälet till den latinamerikanska härskande klassens skärpning helt beror på den latinamerikanska folkrörelsevåg som började på 80-talet, ungefär när vår senaste folkrörelsevåg slutade. Bara folkligt tryck tvingar kapitalister och överklass att bete sig seriöst. Och sådant har vi inte sett på länge här. Det är den stora frågan att utreda: varför?

Pierre Gilly sa...

Kerstin, Jan. Det låter som ett större bokprojekt.