fredag, november 15, 2013

Statlig myndighet i bostadsbolagens tjänst



Boverket talade sig nyligen varm för marknadshyror. Om hyresvärdarna själv får bestämma kommer hyrorna i många områden att öka med 30-40 procent menar Stellan Lundström som är professor i fastighetsekonomi vid KTH. En del lägenheter kommer att frigöras genom att pensionärer och andra låginkomsttagare tvingas flytta till tjotahejti, en etta eller dela lägenhet. För att denna nyliberala utopi ska bli möjlig måste man samtidigt frysa bostadsbidragen. Fast det vore mer konsekvent att avskaffa dem helt då. Slutresultatet blir stora överföringar av pengar från löntagare till kapitalägare.

Hyresvärdar kan redan idag sätta högre hyror på nybyggen än äldre fastigheter. Ändå byggs det för lite. Byggandet kollapsade när de sista bostadssubventionerna togs bort. Subventionerna gav en ekonomisk säkerhet: privata aktörerna gillar inte att ta risker.

Bostadssubventioner är inte konstigare än jordbruksstödet. Utan det skulle en stor del av alla bönder gå i konkurs och priserna på livsmedel flerdubblas. Marknadshyror är inte fel om det finns ett stort överskott av bostäder. Om staten subventionerar byggandet av en miljon nya bostäder de kommande tio åren kan vi införa marknadshyror utan större risker för allmänheten.

För ett par veckor sedan skrev jag en krönika om bostadspolitiken i Fria Tidningen: Tack alliansen för bostadskrisen

SvD, Barometern ST SvD2 SvD3

1 kommentar:

Jan Wiklund sa...

Det finns andra sätt också.

+ Ett skäl till att det inte byggs i städer med kraftig inflyttning och/eller födelseöverskott är att man programmatiskt väntar med stadsplanering tills det finns ett byggintresse som bankar på dörren. Det blir notoriskt segt. På 1800-talet lade man stora stadsplaner som gjorde det möjligt att fördubbla städerna på kort tid och med minimal byråkrati. Sånt borde kunna försökas igen.

+ Ca 1900 kom man underfund om i alla storstäder i Europa att bostadsmarknaden i en växande storstad alltid är monopolistisk och att det alltid lönar sig bättre för fastighetsägare att höja hyran än att bygga nytt. Alltså skapade man kommunala bostadsbolag överallt, oberoende av politisk majoritet, med den enkla ordern att bygga så mycket de kunde, utan att bry sig om vinst. Det kunde också försökas igen.

Båda dessa möjligheter var alltså gängse för hundra år sen, med gott resultat. Att de har spolats beror uteslutande på ideologi.