onsdag, juli 02, 2014

Hjältebrist efter Pol Pot?


Det råder hjältebrist hos vänstern hävdar man i en ledare i UNT idag. Bristen uppkom för fyrtio år sedan. 1979 invadera Vietnam Kambodja och satte stopp för Pol Pots folkmord. Det var ett ”anfallskrig” skriver man, trots att det är välkänt att de röda khmererna attackerat vietnamesiska gränsbyar. Genom att försvara sig, och sätta stopp för dödandet förlorade alltså vänstern hjälten Vietnam. ”Därmed slocknade många drömmar.”

Sedan hävdar man lika felaktigt att de asiatiska tigerekonomierna skulle ha utvecklats genom frihandel. Sanningen är att dessa länder haft höga tullar, och en aktiv statlig industripolitik med stora subventioner av exporten.

Det är ganska vanligt att ledare förväxlar ekonomiska teorier föreställningar om frihandels nytta med den faktiska ekonomiska historien. För någon vecka sedan skrev Marcus Bohlin på Sundsvalls Tidning att det nu är 150 år sedan vi bröt med ett system där "frihandel motarbetades". Det stämmer att Sverige hade bland de lägsta tullarna i världen 1875. Men redan på 1880 talet började man skydda jordbruket från import, och efter 1892 satte man tullar på industriprodukter, och subventionerade också inhemsk tillverkning. Från 1913 fram till femtiotalet hade vi en av de högre tullarna i världen. På 30 talet var det bara Ryssland som hade högre tullar i Europa. De svenska tullarna var ändå inte var i närheten av de amerikanska.

Faktum är att USA hade enormt höga tullar för industriprodukter under 200 år. Amerikanerna lättade på tullarna först på femtiotalet, då kriget förstört de flesta europeiska konkurrenter. Även Sverige sänkte tullarna först när vår industri byggts upp och konkurrenterna i hög grad bombats bort. Siffror på tullar finns till exempel i Ha-Joon Changs bok Kicking away the ladder.

Frihandel kan vara bra, i alla fall om man har en konkurrenskraftig industri, men det finns knappast något land som industrialiserats utan tullar. Den afrikanska textilindustrin utplånades till exempel på 90 talet, sedan världsbanken tvingat Afrika att öppna för import.

Bohlin, och till exempel Henrik Hall, i dagens Corren, framför också tanken att ekonomin bör utvecklas utan statlig inblandning. Men säg den högteknologi som inte haft sin start i något amerikanskt försvarsprojekt? Den amerikanska staten var den till exempel den enda marknaden för datorer i årtionden - och betalade för all utveckling. Idag har både CIA, Pentagon, andra amerikanska myndigheter egna investmentbolag som satsar på lovande högteknologi. Appen Siri, som finns i Iphones och Ipads kommer till exempel ursprungligen ur ett federalt forskningsprojekt om artificiell intelligens. CIA:s investmentbolag In-Q-Tel granskade sedan resultatet och satsade sedan pengar i ett företag som försökte göra något kommersiellt ur en del av fynden. Det här bolaget såldes sedan till Appel. Linda Weiss har skrivit en utmärkt bok om den amerikanska statens samarbete och styrning av forskning och utveckling i USA: America Inc.? Innovation and Enterprise in the National Security State. Poängen är att staten - stater - i allra högsta grad är med och formar både framtidens teknik och nyföretagande. Framförallt i USA.

5 kommentarer:

martin sa...

Vänstern och antiimperialismen har en hjälte som kommer gå till historien som mannen som dräpte draken.

General Giap sårade besten djupt in i dess buk, ett sår som har blött i 40 år. I Vietnamkriget tvingades USA förändra det globala valutasystemet, tvingade USA att eliminera allt riktigt värde i dollarn. Det kommer snart stå klart att detta var ögonblicket som besten började dö, blev dead man walking.

Jag föreslår att Sverige bygger ett 50 meter högt monument över general Giap. Min vision för det är en liten böjd general Giap i strid med en jättelik hydra. En liten böjd Giap står på en stor hög av döda kamrater och stöter en bajonettförsedd fransk bössa från första världkriget i buken på hydran.

Aldrig för sent att ställa sig in hos segraren.

Pierre Gilly sa...

Det vore inte dumt. Sverige skulle också kunna finansiera ett forskningsprogram på några miljoner dollar om året, kring det lidande som amerikanska krig skapat. Det skulle producera en hel del doktorsavhandlingar. En kopia av Vietnammonumentet i Washington, fast med namnen på dödade vietnameser vore inte fel heller. Men den muren skulle bli minst tjugo gånger längre och placeras därför lämpligast utmed någon trafikerad motorväg.

Simsalablunder sa...

Kopplingen till guld gav inte dollarn ett "riktigt" värde. Det garanterade som bäst de som hade möjlighet att spara sina dollar ett fast värde motsvarande en viss mängd guld, alltså fast växelkurs. Varför skulle man vilja hänga kvar vid det, när det historiskt alltid ställt till problem?

Blöder USA beror det nog främst på att de inte använder reala resurser till sådant som skapar välstånd, och att de där som här numera ser statliga utgifter som en kostnad, trots att det omedelbart efter utbetalning blir privat sektors tillgång, samt att de försöker styra ekonomin som om de fortfarande var kvar i Bretton Woods systemet.

Fast om du menar att fler länder kommer att inse fördelarna med flytande växelkurs och gå över till det, och befria dem från alla de begränsningar de har genom fast växelkurs så visst, då förstår jag vad du menar.

martin sa...

Jo, men det gav en fast punkt. De extremt flytande postmoderna pengarna kan nå noll. Då tillväxt kan nås med spekulation istället för skapande verksamhet, då urholkas verklig ekonomi, produktion av bestående varor, till förmån för prisökningar vilka står i motsats till produktion.

Jag sa inte att guldmyntfoten är bra, men den gynnar produktion över spekulation. Därför har odjuret blött i 40 år.

martin sa...

Det är ju billigare att hitta på brist än att öka produktion för att öka ekonomins storlek och förekomsten av dollar. Därför vi har så mycket uppfunnen brist i världen. Opec får inte sålt sin olja, ändå är oljepriset högre än någonsin, tacka petrodollarn för det. Fosfor är ett av de vanligste grundämnena i jordskorpan nu på senare tid har spekulanterna dillat om fosforbrist, som fosforkemist blev jag lite förvånad, så jag kollade upp vad de baserade det påståendet på och det visade sig vara uppfinningsrik extrapolering i data. Tacka spekulationsekonomin för dyrare fosfor och därmed dyrare jordbruksprodukter.

När man införde spekulationsekonomin så dödar man aktivt det verkliga innehållet i ekonomin till förmån för innehållslöst och postmodernt trams.