fredag, april 29, 2016

Surr om ekonomi 4

En gång i tiden var det lagligt att köpa och sälja slavar. Det fans en marknad för slavar precis som det fanns en för socker eller strumpor. Idag är det förbjudet att sälja arbetare men inte arbetet i sig. Och lönearbete ses som vara som fungerar enligt samma marknadsprinciper som andra varor. Om priset sätt högre än marknaden, genom lagstiftade minimilöner, eller fackliga förhandlingar, ökar arbetslösheten. Återigen spökar modellen om tillgång och efterfrågan. Ibland kallar man fenomenet som förhindrar ekonomin från att verka felfritt för lönestelhet.

I en svensk lärobok förklaras detta så här:
” Monopolistiska fackföreningar begär en högre reallön vid varje sysselsättningsnivå jämfört med arbetsutbudet (AU) vid perfekt konkurrens. Detta leder till högre reallöner, mindre sysselsättning och högre strukturell arbetslöshet i jämvikt jämfört med perfekt konkurrens”.
(1.)

Eftersom det aldrig råder perfekt konkurrens beskriver modellen inte verkligheten bra. Lönen är inget automatiskt resultat av produktivitet hos de anställda. De som jobbar på Macdonald runt om i världen arbetar precis på samma sätt men får högst olika lön – även mätt i köpkraft. I Indien kan Macdonalds anställd bara köpa en fjärdedels Big Mac för en timmes lön. I Japan motsvarar lönen tre Big Mac i timmen. Skillnaden i reallön är inte orsakad av löntagarnas produktivitet utan deras relativa förhandlingsmakt. Höjda löner i Indien skulle inte resultera i fler arbetslösa utan lite lägre vinst.

Amerikanska studier har också kommit fram till att måttliga höjningar av minimilöner, har noll eller rent av en positiv effekt på sysselsättningen (2.). I ett fall höjdes minimilön med nästan 20 procent utan att man kunde notera att de berörda företagen minskade antalet anställda. Återigen: eftersom lönerna aldrig satts i en perfekt konkurrenssituation från början finns det ingen anledning att vara särskilt förvånad. En möjlighet är att folk helt enkelt jobbar effektivare vid lönehöjningar. När lönerna upplevs som allt för låga finns alltid risken för sovjetisering. På en sådan arbetsplats resonerar de anställda ungefär så här: ”Chefen låtsas att han betalar oss, och vi låtsas att vi jobbar.” Högre löner skulle leda till mindre kostnader i samband med personalbyten.

Det finns naturligtvis en gräns för hur högt man kan sätta löner utan att det påverkar sysselsättningen. Poängen här är att den existerande marknaden oftast sätter den under vad den skulle kunna vara utan att den påverkar sysselsättningen negativt.


1) Klas Fregert Lars Jonung, Makroekonomi Teori, Politik & Institutioner, Studentlitteratur, 2003, s. 185
2. Alan Card Alan B. Krueger, Myth and Measurement: The New Economics of the Minimum Wage, Princeton University Press, 2015 (ny upplaga)

6 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Var det inte New Jersey som höjde minimilönen? När de negativa konsekvenser som skulle inträda enligt neoklassisk nationalekonomi inte inträffade utan blev positiva i stället, blev någon känd ekonomiprofessor mycket upprörd för att ekonomin inte uppförde sig enligt doktrinen. Det var ju kartan som gällde, inte terrängen!

Reglerna för "perfekt konkurrens" handlar om ett förindustriellt samhälle på låg teknisk nivå och med väldigt enkla varor. Det medger knappast heller någon kapitalackumulation eftersom alla varupriser omedelbart drivs ned till minimum. Så varför ens bry sig om en sådan tankekonstruktion?

Pierre Gilly sa...

Det stämmer. I Pennsylvania som inte höjde minilönerna sparkade man däremot folk. Det var naturligtvis samma snabbmatskedjor man kollade i bägge delstaterna. Men det finns ju flera fall i litteraturen.

Tyvärr är det ju ofta som den här modellen kommer upp när vissa propagerar för "enkla jobb" som man gärna kallar låglönejobb numera.

Jan Wiklund sa...

Skillnaden i förhandlingsmakt mellan Japans och Indiens macdonaldsarbetare regleras bland annat av hur mycket som finns att ta ut, dvs hur mycket överskott som finns i den övriga ekonomin. Här har Indien förfärligt lite, eftersom det är så föga industrialiserat, medan Japan har mycket mer.

Och mer blir det, när Macdonaldsarbetarna får sina löner höjda, för då ökar efterfrågan i ekonomin, den generella höga lönenivån driver fram effektiviseringar vilket ökar överskottet ännu mer. Förr i tiden kallade man sådan upptrissning av köpkraft och effektivitet för "goda cirklar" i ekonomin, medan motsatsen (dålig köpkraft som leder till allmän försumpning) kallades "onda cirklar". Se t.ex. http://www.othercanon.org/uploads/Rerinert där det t.o.m. finns en skiss av hur det fungerar.

När borgerliga debattörer agiterar för fler låglönejobb agiterar de helt enkelt för att Sverige ska bli mer likt Indien. Hellre rik i ett uland än vanlig medelklass i ett iland, verkar de tycka.

Simsalablunder sa...

Lönearbete är förstås inte jämförbart med andra varor. Det kan man bara komma fram till genom absurd reduktionism, politiskt betingad sådan, som inte är till för att klargöra något utan just dölja vad det handlar om.

Lönearbete har som primärt syfte att försörja en, där de flesta snabbt omsätter stora delar eller hela lönen i annat man anser sig behöva och där det då skapar nytt lönearbete för att möta denna effektiva efterfrågan som kunnat uppstå genom tidigare lönearbetare.

Hur mycket nytt lönearbete som skapas genom tidigare lönearbete är väldigt beroende av lönenivå förutom hur mycket ränta som tas ut i varje led nästa led och hur stort sparandet är m.m.

Fattar man att lönearbete är del av ett flöde så fattar man att också att det inte är en simpel vara man bara köper och sedan är det färdigt.

Simsalablunder sa...

Kansas är väl en annan sådan stat där låga lägstalöner inte genererar fler jobb och där man sedan försökt kompensera det genom skattesänkning på löner som sedan slår igenom på offentliga budgeten med ännu större underskott än tidigare som de då försökt kompensera genom högre konsumtionsskatter och sparka offentliganställda.

Det förstnämnda blir en regressiv åtgärd där de med lägstalöner får betydande sämre köpkraft. Sparkande av offentliganställda är en direkt åtgärd som förstör intäkter i privat sektor utöver att det offentliga får mindre gjort för sina invånare.

Man lovade 25 000 nya jobb men resultatet är minus 5000 eller mer och då pratar man ändå om att USA:s ekonomi som helhet växer. I dessa siffror är det inte heller klargjort om de som har arbete tvingas jobba mer för mindre, eller önskar mer arbete men inte får, vilket då skulle innebära ännu värre resultat.

För att Kansas skattesänkarstrategi med bibehållna dassiga löner ska ens ha en chans att fungera och eventuellt generera fler jobb krävs att man på federal nivå skjuter till medel för att fylla hål som uppstår genom skattesänkningen och att inga nya andra skatter slår mot de med lägre inkomster.

Ja, man kan ju förstås alltid hoppas på en omvärldskonjunktur av sällan skådat slag ska dyka upp och att den sedan fortgår tillräcklig länge så att man kan bygga myten om att skattesänkningarna, privatiseringarna och sparkande av offentlig personal m.m. har varit framgångsrik strategi man som politiker varit ansvarig för. Men då måste man ha Göran Perssons tur.

Jan Wiklund sa...

Den liberala strategin är att vi alla ska ta oss ner på Kongos nivå.