måndag, maj 30, 2016

När gatan tog mediamakt

Han står på en affischpelare där det görs reklam för rengöringsmedel och hygienprodukter; klädd i romersk tåga, och preussisk kask. Lutad mot skuldran som om det vore ett gevär, en lavemangsspruta. Röda sandaler gör att fötterna liknar en tupps klor. Bildtexten lyder: ”Den enda kolonn han kan göra anspråk på”. Det är ett vanvördigt, föraktfullt men samtidigt komiskt porträtt av Napoleon den III. Han hade nyligen kapitulerat med sin armé i Sedan och tillfångatagits av tyskarna.

Just lavemangssprutan finns med i fler av de bilder av exkejsaren som återges i När gatan tog mediamakt Pariskommunens bilder. Den är naturligtvis en symbol regimens svaghet och dekadens. Jag tror det är Jan Myrdals åttonde bok om politiska bilder som spridits i massupplagor. Då räknar jag inte med fotoböckerna. Den förra, Sälja krig som margarin, som gavs ut för elva år sedan tog upp propagandaaffischer från första och andra världskriget. Ett annat praktverk från 1991, 5 år av frihet. 1830-1835 Daumier & Grandville mot bankirernas kung päron, väger fyra kilo.

Den nya påkostade volymen, som även är årsbok för Arbetarnas kulturhistoriska Sällskap, återger och kommenterar en del av de märkliga masslitografier som spreds under åtta månader efter Napoleon den III fall i samband med kriget mot Preussen 1870-1871. I likhet med tidigare böcker i den här serien organiseras det även en utställning i samband med lanserandet av boken. Nu är det Litografiska Museet i Huddinge som är värd. Och precis som med de andra böckerna om politiska bilder är det Myrdal själv, som (tillsammans med sin tidigare hustru, Gun Kessle) samlat ihop litografierna.

Bilderna har tillkommit i ett kort skede då ordningens och den goda smakens försvarare försvunnit.
”Då tidningar under kriget stängts eller fallerat och alltså inte längre köpte teckningar kunde inte medelklasspubliken längre bestämma över de offentliga bildernas form och innehåll. Samtidigt hade även kolportörsförbudet förflyktigats med censuren. Bilder kolporterades därför fritt som masslitografier till gatupubliken vilket bestämde såväl form som innehåll.”
skriver Myrdal i en inledande essä. Det handlar alltså om en kort tid då varken den politiska eller ekonomiska makten i samhället kunde stoppa”… vulgaritetens bilder som uttryckte hur gatans publik, ”småfolket”, såg kampen mot det belägrade tyskarna….” .

Och den som söker det vulgära blir knappast besviken. I en bild, titulerad Mellan diplomater, står den tyske kanslern Otto von Bismarck på alla fyra. Bakom honom syns den franske politikern Adolph Thiers. Bildtexten lyder ” Låt oss famnas… och att det bli slut på allt det där.” Om någon är för pryd för att förstå så bidrar Myrdal med en kort förklaring: ”Thiers rövknullar Bismarck, för att säga det som gatan sa det.” Myrdals korta men välskrivna essä bjuder också en historisk exposé – en klassanalys som många i debattsverige med all säkerhet kommer att uppfatta som ett skamgrepp.

Jan Myrdal fyller 90 år nästa sommar men planerar många böcker. En av dem ska heta "Nutidspubliken på Analytikersoffan. Fantasierna under locket”. Där ska han presentera pornografi från 1860 fram till idag. Kanske är det som seriefiguren Jan Myrdal säger i Jan Lööfs tappning: ”Ren porr säljer bäst”.

Publicerad i Dalademokraten


När gatan tog mediamakt Pariskommunens Bilder
Jan Myrdal Med bidrag av Hans Larsson & Jan af Burén
Celanders förlag

Inga kommentarer: