tisdag, maj 17, 2016

Till ineffektivitetens försvar

Min morbror gjorde helst bara en sak i taget. När han satt igång en tvättmaskin brukade han till exempel sitta och titta på maskinen tills den var klar. Folk som min morbror blir lätt sedda som kufar. Idag hade en psykolog kanske gett honom en diagnos. I vårt samhälle ska man vara effektiv. Det är både en vitt spridd uppfattning och navet i ekonomiskt tänkande. Om de flesta var kufar skulle det inte kunna finnas rationella och effektiva marknader.

I samhällsdebatten kan man därför lätt få intrycket att effektivitet och rationalitet förhåller sig som avigan till rätan. Tänker man bara på det abstrakt så låter det kanske övertygande. Men historien (tidsfaktorn!) visar att det är en förenklad syn. Det kan tvärt om ofta vara rationellt att inte satsa på lösningar som för ögonblicket är effektivast.

Tekniska innovationer tar tid och tid kostar pengar. Därför riskerar effektiva marknader i praktiken att motverka innovationer. I mitten av 1800 talet tillverkade britterna nålar för hand med hjälp av specialiserade arbetare; amerikanerna använde däremot maskiner. När matematikern Charles Babbage, som är känd för att ha uppfunnit en föregångare till datorn, jämförde de bägge ländernas nåltillverkning kom han fram till att den brittiska metoden inte bara var snabbare, utan också av resulterade i nålar av högra kvalité. Det tog årtionden innan det var effektivare att tillverka nålar med maskiner än för hand. Men tack vare höga amerikanska tullar på import av tillverkade varor hade den amerikanska nålindustrin tid på sig att växa upp. Under de två hundra år som amerikanerna hade världens högsta tullar utvecklades USA till att bli det teknisk och industriellt mest avancerade landet i världen.

Dagens tyska satsningen på förnyelsebara energi illustrera samma fenomen idag. Det tog många årtionden av massiva statliga subventioner innan nu både vind och solenergi har utvecklats så pass mycket att den nu blivit billigare än både kol och kärnkraft. Om innovationer överläts till rationella kapitalister skulle vi nästan leva kvar på 1800 talet. Nästan all revolutionerande teknik de senaste hundra åren kan spåras till skattefinansierad forskning. Jetmotorn, helikoptern, datorer, radar, internet osv. Kapitalister är normalt sett inte intresserade av att lägga ut stora belopp på projekt som kanske kan leda till en kommersiell produkt efter tjugo eller fyrtio år.

Nej, inga förståndiga kapitalister ägnar sig åt så långsiktiga projekt. Men som tur är drabbas de ganska regelbundet av ett slags kollektivt vansinne och plöjer ner fantastiska belopp i nya branscher. På artonhundratalet var järnvägsbyggandes i USA och Storbritannien ett av flera sådana exempel. De flesta spekulanter förlorade sina pengar men järnvägen blev kvar och resulterade i en fantastisk modernisering av ekonomin. På samma sätt var det med internatbubblan på nittiotalet. Kapitalister är som bäst när de tappar huvudet.

2 kommentarer:

Simsalablunder sa...

Man ska alltid fråga sig -för vem är det effektivt?
Din morbror gjorde kanske det som var mest effektivt för honom och hans välbefinnande. Om han tvingades in i någon annans syn på effektivitet kanske han i längden skulle må så dåligt att han att blev mer ineffektiv sett från både sig själv och andra.

Pierre Gilly sa...

Jodå. Men det blir inte mycket gjort per timme. En del menar att de svenska fikavanorna förklarar varför svenska företag ofta är så framgångsrika. Det är i pauserna som man kommer på kreativa lösningar. Min morbror har en kusin som uppfunnit grejer och har en del patent. Uppslagen har säkert kommit framför tvättmaskinen eller liknande avslappnande situationer.