torsdag, augusti 25, 2016

Vitsen med etik

Ekonomer får bära hundhuvud för “oegentligheter” i samhället, hävdar Alexander Beck, Tomas Brytting och Andreas Lindetyd i Sydsvenskan. Trots det anser trion att civilekonomer behöver studera etik. Ett skäl man uppger är att ämnet annars riskerar att få låg status. Ett annat är att ekonomer kan tro att etik är “ känslobaserat klagande på näringslivet framdrivet av medier.” Trion skriver att studenter som ändå läser lite etik tycker att ämnet är “användbart”.

På vilket sätt etik är “användbart” förklaras aldrig. Spontant kan man tro att kunskaper i etik skulle göra folk mer etiska men trion men det skriver inte trion. Det kan bero på att det inte tycks finnas några studier som visar att kunskap i etik skulle göra folk mer etiska eller mer godhjärtade. Inget tyder i alla fall på att moralfilosofer ger mer pengar till välgörenhet, ringer sin mamma oftare, donerar mer blod och organ, eller städar mer efter sig på konferenser. Så är det i alla fall om man ska tro filosofen Eric Schwitzgebel som på olika sätt studerat hur hans kollegor beter sig i verkligheten. Det finns till och med tecken på att etiker kanske är mindre etiska i vissa situationer än andra filosofer. När Schwitzgebel gick igenom listor över försvinna böcker från ett dussin bibliotek visade det sig att akademiska böcker om etik (som man kan anta mest lånas av etiker) oftare är mer stulna eller aldrig återlämnade än andra… Men även om de etiker som snor biblioteksböcker är mer oetiska så är de säkert duktigare än de flesta på att förklara varför de egentligen inte gjort något större del. Så kanske är det så att ekonomer som fått studera etik i alla fall kommer att kunna framstå som mer etisk än de som inte gjort det.

(Uppgifterna ovan har hämtats från Jonathan Haidts bok The Righteous Mind Why Good People are devided by Politics and Religion)

10 kommentarer:

martin sa...

Det är intressant med handelssystem. Handelssystem i sig själva orsakar brist, som en nödvändig förutsättning för sin existens, utan brist ingen handel.

De senaste 30-40 åren har man börjat införa ett handelssystem inom moralfilosofin. Utilitarismen är ett handelssystem för moral, den hedonistiska utilitarismen anser att den handling är rätt som orsakar maximal lycka över lidande. Moralen är frikopplad från subjekten, det behöver inte vara den som utsätts för en handling som behöver få del av lyckan, det är ok om lyckan uppstår någon annanstans. Det vanliga exemplet är en skenande tågvagn på väg emot en bunt barn, om jag slår om en växel dödas en ensam gubbe istället. Utilitarismen säger att jag skall mörda gubben eftersom jag skapar lycka hos flera barn. Moralen är frikopplad från subjekten som utsätts för handlingen men faktiskt även helt frikopplad från subjektet som handlar. Här har ni exempel på handelssystemet, det är ok att med ett aktivt överlagt mord ta någons lycka och ge den till andra, så länge man på det stora hela gör vinst.
Sedan är utilitarismen även frikopplad i tid, jag kan mörda någon nu, för att skapa lycka för andra sedan. Detta ryms oxå inom tågväxelscenariot, eftersom man tar ifrån gubben hans lycka för resten av hans liv och låter barnen betala tillbaka det under sina liv. Den faktiska balansräkningen för den handlingen tar mycket lång tid att få ihop.
I förhållande till samhälle och särskilt idén om utopi, så havererar utilitarismen fullständigt, med känt resultat. För i en utilitaristisk utopisträvan kan jag mörda alla människor på planeten utom några få, för att vi kommer skapa utopin, det tusenåriga imperiet som skänker lycka åt sina medborgare för åtskilliga generationer, hur många spelar ingen roll, eftersom tiden är oväsentligt, för vilka spelar ingen roll för subjekten är oväsentliga.

Utilitarismen skapar en hel del andra avarter, exempelvis veganism, som är baserade på inversen av den hedonistiska utilitarismen, det är inte lycka som skall maximeras, det är lidande som skall minimeras. Det är samma sak som utilitarismen fast med en betydligt lägre ambitionsnivå.

Det utilitaristiska synsättet skapar en möjlighet för folk att spekulera i moral, att begå vilka handlingar som helst emot medmänniskorna på spekulationen att det genererar lycka hos andra någon gång i framtiden. Det leder i praktisk verklighet till det samma som bostadsspekulation en brist på det man spekulerar i, det leder till brist på moral, det leder till brist på lycka.

Den ambitiöse, utilitaristiska makthavaren kan göra i stort sett vad som helst på sin resa till makten, för att som makhavare kommer hen kunna göra så mycket goda saker.

Utilitarism, hur den än formuleras är avsaknad av all form av moral.

Jan Wiklund sa...

Jag tror i och för sig att filosofer är hederligare än ekonomer, se https://gemensam.wordpress.com/2015/10/28/det-falska-nobelpriset-antligen-utmanat/.

Jan Wiklund sa...

PS Det kan förstås också vara så att akademiker är mer oetiska än andra.

Sociala djur handlar oftast sjysst mot sina likar. Det ligger så att säga i generna, de som uppträder så har överlevt, de andra inte. Men människor är i stånd att hitta på en massa teorier som säger att oetiskt beteende lönar sig, och kan tillämpa detta i praktiken.

Och ju mer utbildad man är, desto mer betyder teorierna - i genomsnitt.

Anonym sa...

martin 1:12 fm.
Bristen skapas inte av handel - den skapas av att jag får reda på att något som jag kan ha nytta av finns men inte har.

martin sa...

Anonym,
du får nog fundera ett varv till. Vet du varför det inte finns någon marknad för luft? Vet du vad som skulle krävas för att en marknad för luft skulle uppstå?

Vet du varför det inte finns fler bostäder trots kraftigt ökade priser? Därför man kan tjäna mer pengar med mindre risk och ansträngning genom att se till att det inte byggs bostäder.

---
Det finns en fantastisk klassaspekt i utilitarismen, som gör att denna omoral älskas av eliten. Om jag är en fattig stackare, så får jag inte stjäla för att förgylla min tillvaro, för min handelsbalans går alltid jämt upp, jag har mycket svårt att agera omoralisk på ett sätt som på det hela genererar en vinst. Men är jag rik eller inflytelserik, har jag mycket större möjligheter att utverka långsiktig och bred lycka för många baserat på min onda handling. Jag suger ut 10 000 arbetare och ger mat åt 100 000 afrikaner, och en finfin slant till mig själv, så har jag gjort något gott. Så kan ju inte arbetaren göra, han kan stjäla från en och hans handling förblir ond åt vem han än ger den "lycka" som hen frigjort.

Utilitarismen är eliten och de högre klassernas moral och vi andra fattiga jävlar kan aldrig vara annat än omoraliska jävlar som bör underkasta oss herrarna, som är herrar inte bara i materiell mening, utan de är oss även moraliskt överlägsna.

Fattar ni vad utilitarism är än?

martin sa...

Anonym,
missförstod dig lite där. Men jag delar inte din postmoderna förståelse för brist. Att folk kan ha brist i huvudet av reklam och andra dumheter är inte att förstås som brist i det jag skriver, jag talar om materiella storheter som har ett materiellt värde utöver folks föreställningar.

Anonym sa...

martin 12:33 fm och 7:05 fm
Om du avser brist på livsnödvändiga förnödenheter, t. ex. vatten mitt i Sahara, så får du väl slå ihjäl vattenhandlaren och fördela vattnet rättvist mellan dem, som tycker sig behöva det. Lycka till med fördelningsprocessen, Martin. Och släpp inte någon av dem du nekat vatten bakom din rygg.

martin sa...

Anonym,
Du ser, det krävs öken för business. Om handlaren kunde skulle han hindra regnet, det inser de givetvis med ditt val av exempel.

Anonym sa...

martin 6:26 EM
Martin - du har som alltid fel. Det som krävs för business är att säljare har något som köparen vill åt och att köparen har något säljaren vill åt.

Jan Wiklund sa...

Det verkar som Martin hävdar ungefär samma sak som katolska kyrkan gjorde mot pelagianismen: det är bara rika människor som kan handla gott så därför är det inte värt något särskilt.

Argumentationen verkar bygga på en konstig empiri. I verkligheten bär sig ju rika människor ganska svinaktigt åt, se http://www.pnas.org/content/109/11/4086.abstract. Och fattigt folk står närmare en förståelse för "idag du, i morgon jag", så de beter sig för det mesta ganska solidariskt.

Helt i enligt het med sociala djurs nedärvda genetiska kod, för övrigt.