måndag, oktober 24, 2016

Ojämlikhet dödar

En apa lägger några metallpoletter på ett bord och får ett äpple av en djurskötare. En dag har priset på äpplen stigit. Då köper apan mer gurka i stället. Primatforskare har gjort den här typen av experiment i ett kvarts sekel nu. Det visar sig att apor ofta är rationella på det sättet som ekonomisk teori förutspår. Apor gömmer gärna sitt sparkapital och en del försöker handla med falska pengar (gurkskivor i stället för polletter).

I ett experiment erbjöd man två grupper av apor gurkor i utbyte mot stenar. Allt fungerade smidigt tills man började behandla grupperna olika. När den ena gruppen plötsligt fick russin, som de tycker bättre om, och ibland inte ens behövde betala för dem började den andra gruppen strejka. En del slutade att äta de gurkor man redan köpt, andra kastade både stenar och gurkor på primatforskarna.

Spontant kan man tycka att det här beteendet är ologiskt. En apa får det ju inte sämre bara för att en annan får det bättre. Apors behov kan också vara olika.

Vår känsla för rättvisa är inget sentida mänskligt påfund utan en evolutionär strategi som utvecklats tidigt bland alla primater. Orättvisor stör uppenbart samarbetet i de grupper som apor i det vilda är beroende av för sin överlevnad. Apornas reaktioner ger en hint om de mekanismer som får ungdomar i svenska förorter att bränna bilar och kasta sten på räddningstjänsten.

Socialmedicinsk forskning visar att vår relativa position i samhället har ett avsevärt inflytande över liv och hälsa. Hur grannen har det påverkar oss i allra högsta grad.

Sverige var som mest jämlikt 1980. Trots att vi fortfarande lever i ett av världens mest jämlika länder är det stora skillnader i medellivslängd även hos oss. Folk i höginkomstkommunen Danderyd lever sex år längre i snitt, än folk från fattigare Sundbyberg. Folk i arbetarstaden Norrköping lever kortare och är betydligt sjukare än i bättre bemedlade Linköping.

Det är inte heller bara ohälsosamt leverne som kortar livet utan stressen av att befinna sig i botten på den sociala hierarkin. Arbetslöshet förkortar livet även för de som varken röker eller dricker. Sociologiprofessorn Göran Therborn konstaterar i sin bok Ojämlikhet dödar: "Man har till och med kunnat visa att fruar till arbetslösa män läggs i tidigare grav än andra gifta kvinnor". Att till exempel inkomstpröva barnbidraget vore därför ytterligare en sätt att stigmatisera de som har det sämst i samhället.

Att tillhöra underklassen är lika farligt för hälsan som att röka. Men det är inte lika enkelt att lämna underklassen som att sluta röka. Individ kan göra karriär genom att vara företagsam, eller ha tur, men en hel klass kan inte det. Därför behövs det en politik som utjämnar klassklyftorna.

1 kommentar:

martin sa...

Tänk vad som händer när man sätter sig över apor. Beteendet observeras inte när man inte gör aporna beroende av en högre makt.