söndag, oktober 30, 2016

Ur Kulturen och människan

(Avhandling om vetenskaperna och konsten)

Astronomin är född ur vidskepelse, vältalighet ur ärelystnad, hat, smicker, lögn; geometrin ur girighet; fysiken ur en fåfäng nyfikenhet; alla till och med moralen, ur det mänskliga högmodet. Vetenskaperna och konsterna har alltså våra lasta för sin uppkomst. Vi skulle mindre tvivla på deras fördelar om de härrörde ur våra dygder.
42

(Avhandling om ojämlikheten mellan människorna)

Låt oss därför akta oss för att sammanblanda den vilda människan med de människor vi har inför våra ögon. Naturen behandlar alla de djur som har lämnat dess vård med en förkärlek som tycks visa hur svartsjukt den bevakar denna rättighet. Hästen, katten, tjuren och åsnan är för det mesta större till växten och har alla en kraftigare kroppsbyggnad, mer spänst, styrka och mod i skogen än de djur vi har på våra gårdar. De mister hälften av dessa fördelar när de blir husdjur, och det förefaller som om alla våra bekymmer med att sköta dessa djur och förse dem med mat endast leder till urartning. Så förhåller det sig också med människan själv: när hon blir samhällsmänniska och slav, blir hon svag, räddhågad och krypande, och hennes slappa och förvekligade levnadssätt försvagar såväl styrka som mod.
87


…medlidandet är en naturlig känsla som bidrar till hela artens ömsesidiga överlevnad genom att i varje individ dämpa egenkärlekens aktiviteter. Det är medlidandet som driver oss att utan att tänka undsätta dem vi ser lida. Det är medlidandet som i naturtillståndet intar lagarnas, sedernas och dygdens plats, med den fördelen att ingen frestas att inte åtlyda dess milda stämma. Det är medlidandet som hindrar varje stark vilde att från ett svagt barn eller skröplig åldring röva den föda de mödosamt skaffat sig, om han tror sig kunna finna sin egen någon annanstans.
(…)
Även om det tillkommer Sokrates och andar av samma beskaffenhet att vinna dygden genom förnuftet skulle människosläktet sedan länge ha upphört att finnas till om dess överlevnad endast var avhängig de resonemang som förs av dem som utgör detta släkte.
104

…från och med det ögonblick då en människa behövde hjälp av en annan; så snart man märkte att det var bra för en enda människa att ha tillgångar för två, försvann jämlikheten, ägandet infördes, arbete blev nödvändigt, och de stora skogarna förvandlades till leende fält som måste vattnas med människors svett och där man snart såg slaveri och elände gro och växa med skörden.
118

Jean-Jacques Rousseau
Kulturen och människan Två avhandlingar
Daidalos, 2012, översättning av Gustaf Gimdal och Inga-Lill Grahn

Inga kommentarer: