torsdag, januari 19, 2017

Förstatliga Corren

Dagens ledare i Corren har rubriken "Grov vanskötsel av statliga bolag". Anklagelsen är underbyggd med anekdoter. I själva verket finns det "ingen ekonomisk forskning som belägger att staten per definition är en dålig ägare” som Rolf Wolff, professor i företagsekonomi och rektor på handelshögskolan. Det var därför som han en gång förslog att staten borde ta över över Volvo personvagnar. Det finns alltså inga skäl att tro att Corren skulle skötas sämre om det ägdes av staten. Däremot kan man fråga sig om det är rimligt att privata företag ska kunna ha monopol, även om det är ett lokalt sådant, som Corren har i Linköping. Om Corren förstatligades kunde den dessutom drivas som public service. Allmänheten har som regel betydligt högre förtroende för den journalistik som bedrivs på SR och SvT än det som den kommersiella tidningsindustrin erbjuder.

5 kommentarer:

martin sa...

Så snart en verksamhet når en viss storlek och visst antal ägare så skiljer den sig inte från sovjetunionen, eller svenska staten.

Styrelsen kan inget, är helt utelämnad till att ta ställning för eller emot olika saker som kommer ur verksamhetens tjänstemän. Precis som i svensk politik, precis som ett storföretag. Ägandet är irrelevant och styrelsen är mest galjonsfigurer. Så i storbolaget, så även i staten.

Det finns en skillnad, tjänstemän inom statliga verksamheter ägnar sig mer åt politiskt motiverad aktivism, det är ok för vissa ideologiskt drivna tjänstemän att sabotera verksamheten.

Anonym sa...

Det är den som tar en nationalekonoms åsikter på allvar som gör fel. Nationalekonomi är hocus pokus och ingen vetenskap. Förfaringssättet är "anat att ..". På så sätt undviker man kärnfrågorna. Sedan är det bara att samla krumelurerna, d v s, ekvationer och bingo knalla det "lagen om blä, blä, blä". Snyggt va? Men värst är att lyssna på en journalist som tror på en national ekonom - hemsk cocktail.

Jan Wiklund sa...

Inget är perfekt. Det finns alltid rum för misstag vilken modell man än väljer. Stora byråkratiska organisationer är nödvändiga ibland och kan göra vissa saker som små organisationer inte kan - men till ett pris som ibland är värt att betala, ibland inte.

Som chefen för Nippon Steel säger i Ha-Joon Changs bok "23 saker..." måste stora organisationer lita på att de anställda gör vad som är bäst för verksamheten. Det gör de för den mesta, efter sitt förstånd. Det gör även de "politiserande" tjänstemännen som Martin hänvisar till, de gör sitt bästa utifrån sitt förstånd. Det gör även ingenjörerna på Nippon Steel. Ju större och mer allomfattande verksamhet, desto luddigare blir målen med nödvändighet, och desto större utrymme för förvirring bland de anställda.

Det enda som med säkerhet blir fel är när man väljer kartan istället för terrängen när de visar sig inte stämma överens.

Karl Malghult sa...

Jag håller med Jan Wiklund här.
Förstatligande i sig är ingen sinekur utan dras med sina egna inneboende problem, allt från politisering till enorma overhead-kostnader.

Vad vi behöver i många fall är helt nya institutioner som tar över där de gamla sviktar. Är finansbranschen dominerat av parasitiska finansbolag och banker? Ok, men var är alternativen då där människorna som jobbar där sköter sig med att ge oss andra investeringsråd i nya eller kommande företag utan baktankar? (att förtroendet för finansinstituten är låga är ingen överraskning, och det gör att vi håller på att få en efterfrågekris där inga lovande nya verksamheter får tillgång till kapital)


Målet kanske inte ska vara att "återställa förtroendet" utan att övertyga människor att inte ha något att göra med de gamla etablerade verksamheterna överhuvudtaget utan gå över till nya. Ingen reform av det gamla utan gå över till ersättningarna där det gamla går i bankrutt eller räddar sig under galgen när det finns ett tryck på dem. Myndigheterna kunde i så fall se till att uppmuntra skapandet av nya institutioner.

(Corren är väl ett bra exempel på en etablerad institution som håller på att tappa i relevans, ingen etablerad dagstidning har det gått särskilt bra för de senaste årtiondena (därav allt tjatter kring "fake news", ingen går under frivilligt utan motstånd) de är bara tidigt ute jämfört med mycket annat som kan eller kommer att komma.)


Något i stil med det här menar jag kan visa vägen framåt
https://granolashotgun.com/2016/09/03/hacking-school/
"The kids were brought up to my roof where I keep bees and were given a biology lesson about where honey comes from and the importance of pollination for agriculture. They were in and out of my kitchen for months baking bread (more chemistry, biology, and nutrition lessons) and other dishes as they learned practical skills that also doubled as lunch. These are the kinds of things that are profoundly difficult to do in an established school. Administrators, lawyers, union representatives, and insurance officials would all go ballistic.[...] No gymnasium. No cafeteria. No class rooms. No library. No superintendent. No principal. No school bus. [overheadkostnader! /km] Just a dozen students, a teacher, and parents operating in whatever space works for them in their particular circumstances. What would it cost a small group of parents to crowdsource great teachers if there were no other ancillary expenses? They’re in the process of finding out.

Will this approach work for everyone in every location? No. Are there kinks that will need to be worked out? Sure. Will some groups fail? Of course. But the arrangements that ultimately succeed will provide a model for how to move forward. If this concept can work and be replicated it has the potential to radically change the parameters of where and how families live. Time will tell."


Tänk en landsbygdsskola som kunde ha flera årskurser samtidigt i samma klassrum där eleverna jobbar vid varsin laptop med en lärare som förestår alla årskurserna samtidigt i klassrummet. Då slipper man allt bussande varje vardag (overheadkostnader som blir rätt saftiga om man tänker efter, säg 15-20 mils resa per dag för en enskild skolbuss * 5 vardagar per vecka, så besiktning och reparationer ett par gånger om året och fordonsavgifter m.m.). Istället kan bussåkandet sparas till vissa enskilda tillfällen. Bara där gör miljön och energianvändning stora besparingar.

Anonym sa...

Man skall förstatliga för att hålla priserna nere. Privatisering leder till markant prishöjning för konsument och fetplånbok för bankiren.