torsdag, januari 12, 2017

Irrpannor

Nationalekonomi har varit en experimentell vetenskap, precis som fysik, biologi och medicin i över trettio år, hävdas det i en ny fransk bok, Le Négationnism économique. De som kritiserar den dominerande skolan i är ideologiska irrpannor som inte förstår eller bryr sig om vetenskap menar författarna som själva är nationalekonomiska forskare. Det här förvånade mig eftersom det är sällan man hör något om sådan forskning, även om jag själv gett något exempel på bloggen tidigare. Jag tänkte kolla upp om det verkligen stämmer men en fransk journalist, André Orléan, har redan gjort det. Det finns få studier som på något sätt kan beskrivas som experimentella. Sju av 187 artiklar som publicerades i American Economic Associations tidskrift 2013.

Le Négationnism économique Et comment s´en débarrasser
Pierre Cahuc, Andre Zylerberg
Flammarion



5 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Fyra procent av artiklarna "experimentella", det är ju inte så mycket. Sedan är ju frågan vilken kvalitet det är på experimenten. Om man låter ekonomistuderande delta i spel där marknader simuleras så finns det nog en rätt hög sannolikhet för att deras agerande kan ligga rätt långt från hur en verklig marknad fungerar. Just ek.stud kan ju vara så att säga 'lite avvikande' från hur folk i allmänhet reagerar på ekonomiska frågor. Därmed inte sagt att spelteori som baseras på experiment inte kan ge en del intressanta lärdomar. Fast jag undrar om inte neurovetenskap, som kollar hur hjärnan fungerar, kan ge mer information.

Pierre Gilly sa...

Tror inte att menar att spelteoretiska övingar är en del av den experimentella metoden. Det de kallar experiment är mer av historiska jämförelser. När en amerikansk delstat höjer minilönerna så jämför de hur det gått med sysselsättningen i en kontrollgrupp av liknande delstater som inte höjt minilönerna. Det är vettigt att göra men att likna det vid experiment som till exempel kemister gör är fel. Det är en väldigt impressionistisk metod.

Björn Nilsson sa...

Egentligen går det inte att göra experiment i naturvetarstil inom nationalekonomi, och väl inte inom samhällsvetenskap och humaniora i stort. Bland annat finns det ju etiska frågor, och hotet om upplopp om experimenterandet är för vildsint. Men man kan ju undra om tilltaget av avskaffa "stora" sedlar i Indien möjligen kan vara ett sådant påfund. Någon ställer frågan: "vad händer om man drar in en stor del av betalningsmedlen i ett land där de flesta affärer görs upp kontant och där tillgången till alternativa transaktionsmetoder inte är så väl utbyggd?" Och så ringer IMF eller vem det nu är upp Modi och säger "sätt fart, gubbe!".

Björn Nilsson sa...

Läste just detaljerna om hur försöket med basinkomst är tänkt att genomföras i Finland. Det kan ju tas som ett socialpolitiskt tvåårsexperiment, där deltagandet inte är frivilligt - du får ett erbjudande du inte kan säga nej till. Eftersom nationalekonomer har en tendens att ockupera även ämnen utanför sin egen (ofta väldigt trånga) kompetens kan man väl se detta som ett ekonomiskt experiment också.

Jan Wiklund sa...

Ekonomi är förstås en historisk eller humanistisk vetenskap och bör bedrivas som en sådan. Dvs experiment är omöjliga (utom i perifera småfrågor) men man kan alltid göra mer eller mindre seriösa iakttagelser av historiskt material. I alla fall hellre än att man postulerar att si och så måste det bli enligt mina modeller, vilket är det vanliga, trots Cahuc och Zylerberg.

Förmodligen är det sådant postulerande de anser vara vetenskaplig metod. Det är ju så man gör i fysiken, man utgår från naturlagar, och räknar. Sen kollar man om det blev som man trodde. Såkallade enkla problem som kan förstås genom formler. Men ekonomi är ett problem av organiserad kompexitet som inte kan förstås genom formler eller ens genom statistik. Se vidare en kommentar kring detta på http://gbg.yimby.se/2012/03/vilken-sorts-problem-en-s_3122.html och min kommentar i kommentarsfältet där.