måndag, april 10, 2017

Förbudet som befriar

Vem är emot frihet? Benito Mussolini hörde till den lilla skaran som hade principiella invändningar. ”Frihet var okey för grottmänniskor men civilisation innebär en progressiv minskning av den personliga friheten” hävdade han. Mussolini hade rätt i att stenåldern var laglös, men föreställningen att förbud och lagar skulle minska den personliga friheten stämmer naturligtvis inte. I ett laglöst samhälle kan de starka döda eller förslava de svaga. Lagen befriar, obegränsad frihet förslavar. Det handlar bara om att utforma lagar som ökar den verkliga friheten.

Här är jag oense med Sofia Nerbrand i NT som inte verkar ha funderat mycket
över de principiella frågorna i sitt försvar för friskolorna (”Låt dem välja”). Man behöver inte söka stöd hos Marx för att hitta svagheter med dagens system. Ann Marie Pålsson, tidigare moderat riksdagsman och docent i nationalekonomi har presenterat solida nationalekonomiska argument mot att vi låter aktiebolag driva skolor. Hon påpekar att två oförenliga principer står emot varandra. Den offentliga sektorn styrs efter behovsprincipen. Det är till exempel inte plånboken som styr hur mycket vård man får utan hur sjuk man är. På samma sätt har alla rätt att få en viss grundläggande utbildning även om man inte har ett gott huvud. Aktiebolag styrs efter vinstmaximeringsprincipen. Den VD som inte gör det bryter mot aktiebolagslagen. För att lyckas med detta vänder sig aktiebolag mot lönsamma kunder. Volvo försöker naturligtvis inte att tillverka bilar som deltidsarbetande städerskor har råd att köpa.

Att bilindustrin fungerar så här är kanske inte ett problem. Men det blir mer besvärligt när det handlar om utbildning där kunden i slutändan också är produkten. Studiebegåvade elever är betydligt billigare att utbilda än studiesvaga. Friskolor som drivs som aktiebolag etablerar sig därför i områden där de har anledning att tro att de mest lönsamma eleverna finns. De kan också marknadsföra sig på ett sätt som avskräcker elever som inte har så lätt i skolan. Nerbrand skriver att friskolor har bättre resultat än kommunala skolor men det är ju bara ett resultat att eleverna har olika bakgrund. De pengar som förr gick till extrastöd av svaga elever går nu till friskolornas aktieägare.

Om man ska ha skolor som drivs av aktiebolag och samtidigt kunna leva upp till den offentliga sektorns behovsprincip så skulle man tvingas anpassa skolpeng efter elevernas studieförmåga. Det kan göras genom att alla sexåringar IQ testas. Men det vore ju, som Pålsson påpekar politiskt omöjligt. Men om man ändå kunde genomföra ett sådant system skulle aktiebolagen naturligtvis bli helt ointresserade av skolvärlden. Deras vinster är helt beroende av att skolpengarna fördelas ineffektivt och orättvist.

Inga kommentarer: